Kära broder och syster K: I den syn som jag sist hade, visades mig en del förhållanden som hade med er familj att göra. Herren har nådefyllda tankar angående er och överger er inte, om inte ni överger honom. L och M är i ett ljumt ,tillstånd. De måste väckas för att göra allvarliga ansträngningar för frälsningen, annars kommer de att förlora det eviga livet. De måste själva känna ansvar och söka en personlig erfarenhet. Guds helige Ande behöver utöva ett stort inflytande på deras hjärtan, vilket kommer att leda dem till att älska och välja Guds folks gemenskap framför allt annat, och att skilja sig från dem som inte har kärlek till andliga ting. Jesus kräver ett helhjärtat offer, en helhjärtad överlåtelse. VFF1 88.1
L och M, ni har inte förstått att Gud kräver er odelade kärlek. Ni har avlagt en helig bekännelse, och ändå har ni sjunkit ned till vanliga bekännares döda nivå. Ni älskar gemenskap med sådana ungdomar, som inte har någon tanke på de heliga sanningar ni bekänner er älska. Ni har framstått som dem ni umgås med, och har varit belåtna med så mycket religion som kan göra er accepterade av alla, utan att utsätta er för någons anmärkning. VFF1 88.2
Kristus fordrar allt. Hans offer var ,för stort och för dyrt för att han skulle fordra mindre än allt. Vår heliga tro ut ropar: Skilj er från dem! Vi skulle inte likna världen, eller de döda och försagda bekännande kristna. “Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse.” (Rom. 12: 2.) Detta är självförnekelsens väg. När du tycker, att den vägen är för svår, och att det är alltför mycket självförnekelse på den smala vägen, när du påstår: Hur svårt är det inte att lämna allt, ställ då frågan till dig: Vad försakade Kristus för mig? Denna fråga ställer allt det vi kallar självförnekelse i skuggan. VFF1 88.3
Betrakta honom i örtagården där stora, blodliknande svettdroppar trängde fram på hans, panna. En ensam ängel sändes från himmelen för att styrka Guds Son. Följ med Kristus på hans väg till domsalen där han förlöjligades, hånades och förolämpades av den förbittrade människomassan. Se honom klädd i den gamla kungliga purpurmanteln. Hör de hesa ropen och det grymma hånet. Se hur de trycker ned törnekronan på hans ädla huvud och hur de sedan slår honom med Staven, så att törntaggarna tränger in i hans tinningar, och blodet flyter ned från hans heliga panna. Hör denna mördarskara ivrigt ropa efter Guds Sons blod. Han över Himnades i deras händer och de ,leder denne’ ädle, lidande man, blek, svag, nära att svimma, bort till avrättningsplatsen. Han sträcks ut på ett träkors. Spikarna drivs genom hans händer och fötter. Se honom hänga på detta kors under dessa fruktansvärda timmar av ångest intill dess att änglarna döljer sina ansikten, för att inte behöva se denna avskyvärda scen. Solen döljer sitt ljus och vägrar att se det hela. Tänk på detta och ställ sedan frågan: Är vägen för svår? Nej, aldrig! VFF1 89.1