“Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som han hade danat. Herren Gud lät nämligen alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp lir marken, och livets träd mitt i lustgården, likaså kunskapens träd på gott och ont.” 1 Mos 2:8, 9. De första människorna var omgivna av den vackrast tänkbara natur - synden och ondskan hade ju ännu inte gjort sitt intrång - och där skulle de få sin undervisning. VTM 29.1
Av omsorg om sina barn ville vår Far i himlen själv ta ansvaret för deras undervisning. Ofta fick Adam och Eva besök av hans änglar som gav dem råd och handledning. Ofta när de promenerade omkring i trädgården och njöt av kvällens svalka hörde de Guds röst och samtalade med honom ansikte mot ansikte. Hans tankar om dem var “fridens tankar och inte ofärdens.” Jer 29:11. Hans mål för dem var alltid till deras bästa. VTM 29.2
Adam och Eva fick till uppgift att sköta trädgården och att “bruka och bevara den.” 1 Mos 2:15. Även om de var rika på allt som universums Skapare kunde ge dem, skulle de ändå inte vara sysslolösa. Meningen var att de praktiska arbetsuppgifterna skulle bli till glädje och nytta för dem på olika sätt. De skulle både stärka kroppen och skärpa intellektet, ja, utveckla hela personligheten. VTM 29.3