»Så bliver för den människan det sista värre är det första.” På samma sätt, sade Jesus, »skall det ock gå med detta onda släkte.” Ingen blir så förhärdad som den som har avvisat nådens inbjudan och motsatt sig nådens Ande. Det vanligaste sättet på vilket man begår synd mot den helige Ande är att gång på gång hårdnackat avvisa himmelens inbjudan till ånger och bättring. För varje gång man avvisar Kristus tar man ett steg mot att avvisa frälsningen och närmar sig synd mot den helige Ande. Vn 321.1
Genom att avvisa Jesus begick det judiska folket den oför-låtliga synden. Genom att avvisa nådens inbjudan kan vi kom-ma att begå samma misstag. Vi visar ringaktning mot Livets furste inför det himmelska universum och utlämnar honom att hånas av mörkrets makter, när vi Vägrar att lyssna till hans utsända budbärare och i stället lyssnar på Satans utsända, som vill leda oss bort från Kristus. Så länge vi gör så kan vi inte få varken hopp eller förlåtelse. Till slut förlorar vi varje önskan om att bli försonade med Gud. Vn 321.2
Under det att Jesus undervisade folket, kom apostlarna och talade om för honom att hans mor och hans bröder hade kom-mit och ville tala med honom. Han visste vad deras ärende var och han »svarade och sade till den som omtalade detta för honom: ‘Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?’ Och han räckte ut handen mot sina apostlar och sade: Se, här är min moder, och här äro mina bröder! Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster oCh min moder’.” Vn 321.3