Både unga och gamla försumma Bibeln. De göra den ej till sitt studium och till ett rättesnöre för sitt liv. Särskilt de unga göra sig skyldiga till denna uraktlåtelse. De flesta av dem taga tid till att läsa andra böcker, men den bok som visar vägen till det eviga livet, läses icke dagligen. Onyttiga historier läsas uppmärksamt, medan Bibeln försummas. Denna bok är vår ledstjärna till ett högre och bättre liv. De unga skulle anse den vara den intressantaste bok de någonsin läst, om deras föreställning icke blivit fördärvad genom läsning av uppdiktade berättelser. BU 178.1
De ungas sinne kan ej nå sin ädlaste utveckling, om de icke giva akt på den förnämsta källan till all vishet — Guds ord. Att vi äro i Guds värld tillsammans med Skaparen; att vi äro skapade till hans avbilder; att han vakar över oss, älskar oss och vårdar sig om oss — dessa äro underbara ämnen för våra tankar, och de vidga och höja vår föreställningsvärld. Den som öppnar sitt sinne och hjärta till att betrakta sådana ämnen, skall aldrig vara tillfredsställd med låga, sinnliga tankeföremål. BU 178.2
Vikten av att vinna en grundlig kunskap om Skriften kan knappast rätt uppskattas. Bibeln kräver vår vördnadsfulla uppmärksamhet, ty den är »ingiven av Gud», den kan »giva oss vishet, så att vi bliva frälsta», och den gör gudsmänniskan »fullt färdig, väl skickad till allt gott verk» (2 Tim. 3: 15—17). Vi borde ej vara tillfredsställda med en ytlig kunskap, utan borde söka att lära känna den fulla betydelsen av sanningens ord och bliva besjälade av den ande, som kännetecknar de heliga skrifterna. BU 178.3