Vi se hur en synd, som Guds ord fördömer, ständigt tilltager i församlingen. Vad är de ledandes skyldighet med avseende på detta förhållande? Kan församlingen utöva det inflytande den borde, medan många av dess medlemmar följa modets föreskrifter hellre än Guds uttryckliga vilja? Hur kunna vi hoppas på den helige Andes närvaro och bistånd, om vi tillåta sådana ting att före-finnas hos oss? Kunna vi förbliva tysta, då Kristi lärdomar åsidosättas av hans bekännare? BU 192.4
Dessa förhållanden bringa sorg och förvirring över dem, som ha ledningen av Guds församling. Vilja icke mina kristna systrar själva frimodigt och under bön tänka över denna sak? Vilja de icke söka ledning i Guds ord? Den tid man förslösar på att åstadkomma en dräkt, som överensstämmer med världens smak, borde ägnas åt innerlig hjärterannsakan och bibelstudium. De timmar som missbrukas i arbetet med onödiga utsmyckningar, kunde bliva värdefullare än guld, om de tillbringades under strävan att erhålla goda grundsatser och nyt tiga insikter. BU 193.1
Mitt hjärta ömmar, när jag lägger märke till unga kvinnor, som bekänna sig vara Kristi efterföljare, men äro fullständigt okunniga om hans karaktär och vilja. Dessa ungdomar ha varit nöjda med den näring, som agnar erbjuda. Världens glitter synes dem värdefullare än de eviga rikedomarna. Själens förmågor, som kunde utvecklas genom tankar och studium, tillåtas ligga slumrande, och känslolivet förbliver oförädlat, ty den yttre klädnaden anses vara av större betydelse än ett kärleksfullt sinne och en sund själ. BU 193.2