Den store Guden älskar det sköna. Han har givit oss otvetydiga bevis därpå i sina händers verk. Han planterade en vacker lustgård i Eden för våra första föräldrar, Han lät ståtliga träd av alla slag växa upp ur marken till deras nytta och nöje. Han danade sällsynt vackra blom- mor i alla färgnyanser, som fyllde luften med sin doft. Glada sångare med olika slags fjäderskrud sjöngo sina fröjdefulla sånger till Skaparens pris. Det var Guds avsikt, att människan skulle finna lycka i att vårda hans skapelse, och att hon skulle tillfredsställa sitt behov med trädens frukter i lustgården. BU 200.3
Gud, som gjorde Eden-hemmet så övermåttan härligt för våra första föräldrar, har även givit oss ståtliga träd, sköna blommor och allting annat underbart i naturen, för att vi skulle vara lyckliga. Han har givit oss dessa tecken på sin kärlek, på det att vi måtte ha en rätt uppfattning av hans sinnelag. BU 201.1
Han har ingivit kärleken till det sköna i sina barns hjärtan. Men många ha förvanskat denna kärlek. Det goda och sköna som Gud slösat på oss, ha vi ägnat vår dyrkan, medan vi förgätit den underbare Givaren. Detta är dåraktig otacksamhet. Vi borde erkänna Guds kärlek till oss i alla hans skapade verk, och våra hjärtan borde påverkas av dessa bevis på hans kärlek, så att vi gåve honom våra bästa och heligaste känslor. BU 201.2