När Gud undervisade israeliterna lade han stor vikt vid hur de skulle bevara sin hälsa. Folket som hade kommit från HHM 235.1
ett liv i slaveri, med de orena och ohälsosamma vanor som det medförde, fick gå igenom en noggrann utbildning i öknen innan de gick in i Kanaan. De fick undervisning om hälso- principer och renlighetslagar infördes. HHM 235.2
Förebyggande av sjukdomar HHM 235.3
Inte bara i gudstjänstlivet, utan i alla vardagslivets angelägenheter, gjorde man skillnad på rent och orent. Alla som kom i kontakt med något smittsamt eller orent som kunde orsaka sjukdom, blev isolerade från de andra i lägret, och fick inte komma tillbaka utan att noggrant ha tvättat både sig själva och sina kläder. Om någon hade blivit angripen av en smittsam sjukdom, gällde följande bestämmelse: HHM 235.4
“Allt som den sjuke ligger på blir orent, och allt som han sitter på blir orent. Den som rör vid något som han legat på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. Den som sätter sig på något som den sjuke suttit på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. Den som rör vid den sjukes kropp skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. ... Var och en som rör vid något vad det än är som har legat under honom skall vara oren ända till kvällen, och den som bär bort något sådant skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. Var och en som den sjuke rör vid utan att ha sköljt sina händer i vatten skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. Ett lerkärl som den sjuke rör vid skall slås sönder, och varje träkärl skall sköljas i vatten.” 3 Mos 15:4-12. HHM 235.5
Lagen som gällde spetälska illustrerar också hur noggrant de här reglerna skulle tillämpas: HHM 236.1
“Så länge han är angripen av spetälska skall han vara oren. Han är oren och skall bo avskilt. Han skall ha sin bostad utanför lägret. När ett klädesplagg blir angripet av spetälska, vare sig det är ett plagg av ylle eller linne, om det är något vävt eller virkat tyg, av linne eller ylle, eller om det är ett skinn eller vad det än är som är tillverkat av skinn, och det angripna stället är grönaktigt eller rödaktigt på plagget ... då är stället angripet av spetälska och skall visas för prästen. Och prästen skall se på det angripna stället... Om skadan har brett ut sig på plagget eller på det vävda eller virkade tyget eller på skinnet, vad det än är som är gjort av skinnet, så är stället angripet av elakartad spetälska. Det är orent. Man skall bränna upp plagget eller det vävda eller virkade tyget, vare sig det är av ylle eller linne, eller skinnföremålet, vad det än är som är angripet, ty det är elakartad spetälska. Allt skall brännas upp i eld.” 3 Mos 13:46-52. HHM 236.2
På liknande sätt skulle ett hus förstöras om förhållandena i huset visade sig vara sådana att det skulle vara riskfyllt att bo där. Prästen skulle då ” riva ner huset med dess stenar och trävirke och allt murbruk på huset och föra bort alltsammans utanför staden till någon oren plats. Om någon har gått in i huset under den tid det skulle vara stängt, skall han vara oren ända till kvällen. Om någon har legat i huset skall han tvätta sina kläder, och om någon har ätit i huset skall också han tvätta sina kläder.” 3 Mos 14:45-47. HHM 236.3
Renlighet HHM 237.1
Nödvändigheten av personlig renlighet undervisades på ett mycket eftertryckligt sätt. Innan folket samlades vid Sinai berg för att höra Guds röst förkunna de tio budorden, blev de tillsagda att tvätta både sig själva och sina kläder. Den här befallningen blev genomförd under hotet av dödsstraff. Ingen orenhet kunde tolereras i Guds närhet. HHM 237.2
Under vandringen genom öknen var israeliterna nästan hela tiden ute i det fria, där orenheter skulle ha en mindre skadlig inverkan på dem än på sådana som lever i trånga, instängda hus. Men sträng renlighet fordrades både i och utanför deras tält. Inget avfall fick lämnas kvar innanför eller i närheten av lägret. Herren sade: HHM 237.3
“HERREN, din Gud, går ju omkring i ditt läger för att rädda dig och ge dina fiender till dig. Därför skall ditt läger vara heligt.” 5 Mos 23:14. HHM 237.4
Kosten HHM 237.5
Det gjordes en skillnad mellan rent och orent i fråga om all slags mat: HHM 237.6
“Jag är HERREN, er Gud, som har avskilt er från andra folk. Gör alltså skillnad mellan rena och orena fyrfotadjur och mellan rena och orena fåglar, så att ni inte gör er själva avskyvärda för de fyrfotadjurs eller fåglars skull, eller för de kräldjurs skull som rör sig på marken, alla dessa djur som jag har avskilt från er som orena.” 3 Mos 20:24-25. HHM 237.7
Mycket av det som hednafolken runt omkring dem använde fritt som mat var förbjudet för israeliterna. Det var inte utan orsak som det gjordes en skillnad. De saker som förbjöds var ohälsosamma, och det faktum att de förklarades som orena lärde israeliterna att om man använder mat som är skadlig har det en orenande inverkan. Det som fördärvar kroppen har en benägenhet att fördärva själen. Det gör människan olämplig till att ha gemenskap med Gud eller inneha en hög och helig tjänst. HHM 237.8
I löfteslandet fortsatte den utbildning som började i öknen under förhållanden som var gynnsamma för utvecklingen av goda vanor. Folket levde inte tätt inpå varandra i städer, utan varje familj ägde ett landområde, och detta gjorde det möjligt för alla att få del av de hälsofrämjande välsignelser som ett naturligt och ofördärvat liv för med sig. HHM 238.1
Angående de grymma och utsvävande vanor som fanns hos kanaaneerna, det folk som blev fördrivna av israeliterna, sade Herren: HHM 238.2
“Ni skall inte följa sederna hos de folk som jag driver undan för er, ty just därför att de handlat så som de har gjort, avskyr jag dem.” 3 Mos 20:23. ” Du skall inte låta något avskyvärt komma in i ditt hus, så att inte också du drabbas av tillspillogivning.” 5 Mos 7:26. HHM 238.3
I allt som hade att göra med israeliternas dagliga liv fick de samma undervisning som den helige Ande har gett oss: HHM 238.4
“Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.” 1 Kor 3:16,17. HHM 238.5
Glädje HHM 238.6
Ett ” glatt hjärta ger god läkedom”. Ords 17:22. Tacksamhet, glädje, godhet och förtröstan på Guds kärlek och omsorg - detta är den bästa garantin för hälsa. För israeliterna skulle det vara själva grundtonen i deras liv. HHM 238.7
Resan som gjordes tre gånger om året till de årliga högtiderna i Jerusalem, och veckan man vistades i lövhyddor under lövhyddohögtiden, gav tillfälle till utomhusrekreation och socialt umgänge. De här högtiderna var glädjefyllda tillfällen som gjordes ljuvligare och innerligare genom det gästvänliga välkomnande främlingen, leviten och den fattige fick. HHM 239.1
“Över allt det goda som HERREN, din Gud, har gett dig och ditt hus skall du glädja dig tillsammans med leviten och främlingen som bor hos dig.” 5 Mos 26:11. HHM 239.2
Och många år senare, då Guds lag lästes upp i Jerusalem för dem som hade återvänt från fångenskapen i Babylon och då folket grät på grund av sina synder, fick de höra följande trösterika ord: HHM 239.3
“Sörj inte ... Gå i väg och ät er bästa mat och drick ert sötaste vin och sänd gåvor av detta till dem som inte har något färdigt, ty denna dag är helig för vår Gud. Var inte bedrövade, ty glädje i HERREN är er starkhet.” Neh 8:9,10. HHM 239.4
Och man kungjorde och lät utropa ” i alla deras städer och i Jerusalem: ‘Gå ut på bergen och hämta löv av olivträd, planterade eller vilda, och löv av myrten, palmer och andra lummiga träd, och gör lövhyddor, så som det är skrivet.’ Då begav sig folket ut och hämtade sådant och gjorde hyddor på tak och på gårdar, var och en åt sig, likaså på gårdarna till Guds hus och på den öppna platsen vid Vattenporten och på den öppna platsen vid Efraimsporten. Hela församlingen, alla de som hade kommit tillbaka från fångenskapen, gjorde lövhyddor och bodde i dessa Och glädjen var mycket stor.” Verserna 15-17. HHM 239.5
Lydnadens välsignelser HHM 239.6
Gud gav israeliterna undervisning om de principer som är så viktiga för människans fysiska såväl som moraliska hälsa, och det var lika mycket med tanke på dessa som på de tio budordens principer som han bad dem: HHM 239.7
“Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat. Du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på din panna. Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.” 5 Mos 6:6-9. HHM 240.1
“När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som HERREN, vår Gud, har gett er?, då skall du svara honom: ... HERREN befallde oss att följa alla dessa stadgar och att frukta HERREN, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl och för att bevara oss vid liv, så som han gjort till denna dag.” Verserna 20-24. HHM 240.2
Om israeliterna hade följt de instruktioner de fått och dragit nytta av de fördelar detta hade gett dem, skulle de ha blivit en mönsterbild inför världen i fråga om hälsa och framgång. Om de som ett folk hade levt enligt Guds plan skulle de ha skyddats från de sjukdomar som plågade andra nationer. De skulle ha haft större fysisk och intellektuell styrka än något annat folk, och skulle ha blivit den mäktigaste nationen i hela världen. Gud sade: HHM 240.3
“Du skall bli välsignad framför alla andra folk.” 5 Mos 7:14. ” Och HERREN har i dag gett dig sitt ord på att du skall vara hans egendomsfolk, så som han har sagt till dig, och att du skall hålla alla hans bud. Han skall upphöja dig till lov, berömmelse och ära över alla folk som han har gjort. Du skall vara ett heligt folk åt HERREN, din Gud, så som han har lovat.” 5Mos 26:18,19. HHM 240.4
“Och alla dessa välsignelser skall komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till HERRENS, din Guds, röst. Välsignad skall du vara i staden, och välsignad ute på mar- ken. Välsignad skall ditt moderlivs frukt vara och din marks gröda, det din boskap föder, din nötboskaps kalvar och lammen i din hjord. Välsignad skall din korg vara och välsignat ditt baktråg. Välsignad skall du vara när du kommer in, och välsignad skall du vara när du går ut.” 5 Mos 28:2-6. HHM 240.5
“HERREN skall befalla sin välsignelse att vara med dig i dina förråd och i allt vad du företar dig. Han skall välsigna dig i det land som HERREN, din Gud, ger dig. HERREN skall upphöja dig till ett heligt folk åt sig, så som han med ed har lovat dig, om du håller HERRENS, din Guds, bud och vandrar på hans vägar. Och alla folk på jorden skall se att du är uppkallad efter HERRENS namn och de skall frukta för dig. HERREN skall ge dig överflöd av allt gott - barn. avkomma från boskapen och gröda på marken - i det land som HERREN med ed har lovat dina fäder att ge dig. HERREN skall öppna för dig sitt rika förrådshus, himlen, för att ge regn i rätt tid åt ditt land och välsigna alla dina händers verk. ... HERREN skall göra dig till huvud och inte till svans. Du skall endast vara över och aldrig vara under, om du lyssnar till HERRENS, din Guds, bud som jag i dag ger dig för att du skall hålla och följa dem.” Verserna 8-13. HHM 241.1
Översteprästen Aron och hans söner fick denna anvisning: HHM 241.2
“När ni välsignar Israels barn skall ni säga till dem:
HERREN välsigne dig och bevare dig. HERREN låte
sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. HERREN
vände sitt ansikte till dig och give dig frid. På detta
sätt skall de lägga mitt namn på Israels barn, och jag
skall då välsigna dem.” 4 Mos 6:23-27. HHM 241.3
“Som dina dagar, så skall din kraft vara. ” ” Ingen är
som Jesuruns Gud, han som far fram på himlen till din
hjälp, på skyarna i sitt majestät. En tillflykt är han, ur-
tidens Gud, och här nere råder hans eviga armar. ...
Så skall Israel bo i trygghet, Jakobs källa lämnas ifred
i ett land med säd och vin, under en himmel som dry-
per av dagg. Salig är du, Israel. Vem är dig lik? Du är
ett folk, som har sin räddning i HERREN. Han är din
skyddande sköld, ditt ärorika svärd.” 5 Mos 33:25 (KJV), 26-29. HHM 241.4
Israeliterna uppfyllde inte Guds avsikt med dem och därför fick de inte de välsignelser som annars skulle ha blivit deras. Men i Josef, Daniel. Mose, Elisa och många andra, har vi goda exempel på vad resultatet blir om man följer Guds plan. Samma trohet i vår tid kommer att ge samma resultat. HHM 242.1
Till oss är det skrivet: “Ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.” 1 Petr 2:9. HHM 242.2
“Men välsignad är den man som förtröstar på HER-
REN, den som har HERREN till sin förtröstan.” Jer 17:7. HHM 242.3
“De rättfärdiga grönskar som palmer, som cedrar på
Libanon växer de till. De är planterade i HERRENS
hus, de grönskar i vår Guds förgårdar. Ännu vid hög
ålder bär de frukt, de frodas och grönskar.” Ps 92:13-15. HHM 242.4
“Bevara mina bud i ditt hjärta. Ty långt liv och många
levnadsår och frid skall de ge dig. ” Ords 3:1,2. HHM 242.5
“Då skall du vandra trygg på din väg, din fot skall inte
slinta. När du lägger dig skall inget förskräcka dig, och
när du lagt dig skall du sova gott. Du behöver inte frukta
för plötslig skräck, eller för ovädret som kommer över
de ogudaktiga. Ty HERREN skall vara din förtröstan,
han skall bevara din fot för snaran.” Verserna 23-26. HHM 242.6