Han som gav Eva till Adam som en medhjälpare, gjorde sitt första underverk vid en bröllopsfest. I festsalen där släkt och vänner gladde sig tillsammans, började Kristus sin offentliga verksamhet. Därigenom gav han sin välsignelse åt äktenskapet, och erkände det som en förordning som han själv hade instiftat. Det var han som bestämde att män och kvinnor skulle förenas i ett heligt äktenskap, och bilda familjer vars medlemmar skulle krönas med heder och erkännas som med- lemmar i den himmelska familjen. HHM 305.1
Kristus hedrade också äktenskapet genom att göra det till en symbol på föreningen mellan honom och hans friköpta folk. Han själv är brudgummen, församlingen är hans utvalda brud, om vilken han säger:“Du är alltigenom skön, min vän, på dig finns ingen fläck.” Höga Visan 4:7. HHM 305.2
“Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, för att helga den ... Helig och fullkomlig skulle den vara. På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru.” Ef 5:25-28. HHM 305.3
Familjebandet är det innerligaste, ömmaste och heligaste av alla band här på jorden. Det var avsett att vara en välsignelse för mänskligheten, och det är en välsignelse när man går in i äktenskapet med förstånd, gudsfruktan och en förståelse av de plikter det för med sig. HHM 305.4
De som har planer på att gifta sig borde tänka igenom vilken beskaffenhet och vilket inflytande det hem kommer att få som de lägger grunden till. När de blir föräldrar anförtros de en helig uppgift. Det beror till stor del på dem hur bra barnen kommer att få det i den här världen, och om de kommer att få uppleva evighetens lycka. Föräldrar bestämmer i hög grad både den fysiska och den moraliska prägel som deras barn får. Samhällets tillstånd beror på familjernas tillstånd. Varje familj har ett upplyftande eller nedbrytande inflytande i samhället. HHM 306.1
När man väljer en livskamrat bör man välja med tanke på vad som är bäst för föräldrarnas och barnens fysiska, mentala och andliga utveckling, så att både föräldrar och barn kan bli till välsignelse för sina medmänniskor och till ära för sin Skapare. HHM 306.2
Innan unga män och kvinnor tar på sig det ansvar som äktenskapet innebär, bör de ha en sådan erfarenhet av det praktiska livet att de är förberedda på att klara av de plikter och bördor som äktenskapet för med sig. Tidiga äktenskap borde inte uppmuntras. Ett förhållande som är så betydelsefullt som äktenskapet och som har så långtgående konsekvenser, bör man inte gå in i hastigt utan att ha förberett sig ordentligt, och innan de mentala och fysiska krafterna är väl utvecklade. HHM 306.3
Det kan hända att de som gifter sig inte har någon jordisk rikedom, men de bör ha det som är en mycket större välsignelse, nämligen en god hälsa. Och i de flesta fall bör det inte vara för stor åldersskillnad mellan de båda. Att förbise detta kan medföra att den yngres hälsa allvarligt skadas. Och ofta berövas barnen mental och fysisk styrka. De kan inte av en gammal förälder få den omsorg och den kamratskap som deras unga liv kräver, och de kan mista sin far eller sin mor genom döden vid den tidpunkt då de behöver kärlek och vägledning som mest. HHM 306.4
Det är bara i Kristus som man tryggt kan gå in i ett äkten- skapsförbund. Mänsklig kärlek borde knyta sina innerligaste band med gudomlig kärlek. Bara där Kristus får regera kan det finnas en djup och sann osjälvisk kärlek. HHM 307.1
Kärleken är en dyrbar gåva som vi får från Jesus. Ren och helig kärlek är inte en känsla, utan en princip. De som drivs av sann kärlek är varken oresonliga eller blinda. De har undervisats av den helige Ande och älskar Gud över allt annat, och sin nästa som sig själva. HHM 307.2
De som planerar att gifta sig bör väga varje känsloyttring och lägga märke till varje karaktärsdrag hos den som de tänker dela sitt livsöde med. Låt varje steg i riktning mot ett äktenskap tas med anständighet, enkelhet, uppriktighet och en fast beslutsamhet att behaga Gud och ära honom. Äktenskapet får konsekvenser både för det här livet och för evigheten. En uppriktig kristen kommer inte att göra upp några planer som inte Gud kan godkänna. HHM 307.3
Om du har välsignats med gudfruktiga föräldrar, sök då råd från dem. Berätta för dem om dina förhoppningar och planer, lär dig av deras livserfarenheter och du kommer att besparas från många hjärtesorger. Och framför allt, gör Kristus till din rådgivare. Studera hans ord under bön. HHM 307.4
Med en sådan vägledning bör en ung kvinna som livskamrat endast acceptera den som har rena, manliga karaktärsdrag, som är arbetsam, uppåtsträvande och ärlig, och som älskar och fruktar Gud. En ung man bör söka efter en kvinna som kommer att kunna stå vid hans sida och som är passande att bära sin del av livets bördor, en kvinna vars inflytande kommer att förädla och förfina honom, och som kommer att göra honom lycklig genom sin kärlek. HHM 307.5
“En förståndig hustru [är] en gåva från HERREN. ” ” På henne litar hennes mans hjärta ... I alla sina livsdagar gör hon honom gott. aldrig ont. ” ” Hon öppnar sin mun med vishet och har vänlig förmaning på sin tunga. Hon vakar över ordningen i sitt hem och äter ej sitt bröd i lättja. Hennes barn står upp och välsignar henne och hennes man berömmer henne: ‘Många duktiga kvinnor har funnits, men du, du överträffar dem alla.”’ Den som funnit en sådan hustru ” har funnit något gott, han har fått nåd ifrån HERREN”. Ords 19:14; 31:11,12,26-29; 18:22. HHM 307.6
Även om man har varit försiktig och förnuftig när man har gått in i äktenskapet, är det få äkta par som är fullständigt förenade när bröllopsceremonin är över. Den verkliga föreningen av de två är ett arbete för de kommande åren. HHM 308.1
När det verkliga livet med dess bördor av bekymmer och svårigheter möter de nygifta, försvinner den romantik som fantasin så ofta omger äktenskapet med. Mannen och hustrun lär känna varandras karaktärer på ett sätt som inte var möjligt före äktenskapet. Detta är en mycket kritisk period i deras liv tillsammans. Hela deras framtida lycka och användbarhet hänger på om de nu följer en rätt kurs. Ofta upptäcker de svagheter och brister hos varandra som de inte förväntade sig att få se, men hjärtan som är förenade i kärlek kommer också att upptäcka utmärkta egenskaper som de inte såg tidigare. Alla bör försöka upptäcka goda egenskaper i stället för brister. Ofta är det vår egen inställning och den atmosfär som omger oss, som bestämmer vad som kommer att uppenbaras för oss hos den andre. Det är många som anser att det är en svaghet att uttrycka sin kärlek, och därför intar de en reserverad attityd som stöter bort andra människor. En sådan anda stänger dörren för all sympati. När de sällskapliga och generösa impulserna hålls tillbaka, vissnar de bort och hjärtat blir ödsligt och kallt. Vi bör akta oss för att göra denna missbedömning. Kärleken kan inte leva länge om den inte får komma till uttryck. Låt inte den vars hjärta är knutet till dig svälta av brist på vänlighet och sympati. HHM 308.2
Även om svårigheter, villrådighet och missmod kan komma, bör varken mannen eller hustrun ge rum för tanken att deras äktenskap är ett misstag eller en besvikelse. Bestäm er för att vara allt ni kan vara för varandra. Fortsätt att visa varandra samma uppmärksamhet som ni gjorde i början. Uppmuntra varandra på allt sätt att kämpa livets kamp. Ta reda på vad ni kan göra för att öka varandras lycka. Visa varandra ömsesidig kärlek och ömsesidig fördragsamhet. Då kommer äktenskapet att bli början till kärleken, i stället för att vara slutet på den. Den värme som kommer av sann vänskap och den kärlek som binder hjärta till hjärta, är en försmak av himlens glädje. HHM 309.1
Omkring varje familj finns en helig cirkel som bör hållas obruten. Innanför den cirkeln har ingen annan person rätt att komma. Mannen och hustrun får inte tillåta någon annan att ta del av förtroligheter som endast tillhör dem. HHM 309.2
Båda bör ge kärlek, i stället för att kräva att få den. Utveckla det bästa i er själva och var snabba att uppskatta den andres goda egenskaper. Förvissningen om att man är uppskattad ger stor inspiration och tillfredsställelse. Förståelse och respekt uppmuntrar oss i vår strävan att förkovra oss, och kärleken själv växer när den stimulerar till ädlare målsättningar. HHM 309.3
Varken mannen eller hustrun bör låta sin individualitet gå upp i den andres. Båda har ett personligt förhållande till Gud. De bör båda fråga honom:“Vad är rätt? ” ” Vad är fel? ” ” Hur skall jag bäst kunna förverkliga syftet med mitt liv?” Låt er djupaste kärlek strömma ut mot honom som gav sitt liv för er. Låt Kristus vara den förste, den siste och den bäste i allt. När er kärlek till honom blir djupare och starkare, kommer den kärlek ni har till varandra att bli renare och starkare. HHM 309.4
Det sinnelag Kristus visar mot oss är det sinnelag som man och hustru bör visa mot varandra. ” Lev i kärlek, så som Kris- tus har älskat oss. ” ” Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man. Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den.” Ef 5:2,24,25. HHM 309.5
Varken mannen eller hustrun bör försöka utöva en godtycklig kontroll över den andre. Försök inte tvinga den andre att rätta sig efter dina önskningar. Du kan inte göra det och samtidigt behålla den andres kärlek. Var vänlig, tålig, överseende, omtänksam och hövlig. Genom Guds nåd kan ni göra varandra lyckliga, som ni lovade i äktenskapslöftet. HHM 310.1
Lyckan som kommer av osjälvisk tjänst HHM 310.2
Men kom ihåg att ni inte finner lyckan genom att isolera er från omvärlden och ösa all er tillgivenhet på varandra. Ta vara på varje möjlighet att medverka till andras lycka runt omkring er. Kom ihåg att sann glädje finner man bara i osjälviskt tjänande. HHM 310.3
Fördragsamhet och osjälviskhet genomsyrar orden och handlingarna hos alla dem som lever det nya livet i Kristus. När du försöker leva hans liv, och strävar efter att vinna seger över jaget och själviskheten och att hjälpa andra som är i nöd, kommer du att vinna seger efter seger. På det sättet kommer ditt inflytande att vara till välsignelse för världen. HHM 310.4
Män och kvinnor kan nå det ideal Gud har för dem om de låter Kristus få vara deras hjälpare. Det som mänsklig vishet inte kan göra, det kommer hans nåd att göra för dem som överlämnar sig åt honom i kärleksfull förtröstan. Genom hans försyn kan hjärtan förenas med band som har himmelskt ursprung. Kärleken kommer då inte bara att bestå av lena och smickrande ord. Den himmelska vävstolen väver ett tyg som är finare, men ändå starkare, än vad någon jordisk vävstol kan väva. Resultatet blir inte ett skört tyg, utan ett material som håller för nötningar, påfrestningar och svåra prov. Hjärta kom- mer att knytas till hjärta med kärlekens gyllene band som aldrig kommer att brista. HHM 310.5