”Och jag såg, och se: Lammet stod på Sions berg, och med honom etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor” (Upp. 14:1). I den här världen var de helgade åt Gud. De tjänade honom med sitt förstånd och sina känslor, så nu kan han skriva sitt namn på deras pannor. ”De ska regera som kungar i evigheters evighet” (Upp. 22:5). De går inte in och ut som de som måste tigga om plats. De tillhör dem som Kristus vänder sig till när han säger: ”Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse.” Han hälsar sina barn välkomna och säger: ”Gå in i din herres glädje!” (Matt. 25:34, 21). GVoe 439.3
”De ... följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet” (Upp. 14:4). I sin syn ser profeten att de står på Sions berg. De är klädda för helig tjänst i glänsande, rent, fint linne som är de heligas rättfärdighet. Men alla de som följer Lammet i himlen måste först ha följt det på jorden. De har inte gjort det ovilligt eller nyckfullt, utan med förtröstansfull, kärleksfull och villig lydnad, på samma sätt som en hjord följer sin herde. GVoe 439.4
”Rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor. De sjöng en ny sång inför tronen ... och ingen kunde lära sig den sången utom dessa etthundrafyrtiofyra tusen som är friköpta från jorden ... I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria” (Upp. 14:2-5). GVoe 440.1
”Jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man.” ”Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis. Staden hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna fanns tolv änglar. Där var också namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar.” ”De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje port var gjord av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, som genomskinligt glas. Något tempel såg jag inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel” (Upp. 21:2, 11, 12, 21, 22). GVoe 440.2
”Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem” (Upp. 22:3-5). GVoe 440.3
”Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.” ”Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden” (Upp. 22:1, 2, 14). GVoe 440.4
”Och jag hörde en stark röst från tronen: ’Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem’ ” (Upp. 21:3). GVoe 440.5