I den judiska och den icke-judiska världens stenbrott arbetade apostlarna |596 med att bryta sten för att lägga församlingens grund. Paulus skriver om detta i brevet till de troende i Efesos: ”Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. GVoe 443.2
Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden” (Ef. 2:19-22). GVoe 443.3
Och till församlingen i Korint skrev han: ”Med den nåd som Gud gett mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och nu bygger en annan vidare på den. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. Om någon bygger på den grunden med guld, silver och ädelstenar eller med trä, hö och halm, så ska det visa sig hur var och en har byggt. Den dagen ska visa det, för den uppenbaras i eld och elden ska pröva hur vars och ens verk är” (1 Kor. 3:10-13). GVoe 443.4
Apostlarna byggde på en säker grund, på själva den eviga klippan. Till den grunden förde de ”stenarna” som de bröt från världens ”stenbrott”. Byggarna arbetade inte utan hinder. Motståndet som de mötte från Kristus fiender gjorde att deras arbete var mycket svårt. De måste kämpa mot fanatism, fördomar och hat från människorna som byggde på en falsk grund. Många av dem som arbetade för att bygga upp församlingen kunde jämföras med dem som byggde på Jerusalems murar på Nehemjas tid. Det sades om dem: ”De som byggde på muren och de som lastade på och bar bördor gjorde sitt arbete med ena handen och höll vapnet i den andra” (Neh. 4:17). GVoe 443.5
Kungar och landshövdingar, präster och rådsherrar försökte krossa arbetet på Guds tempel. Men trots fängelse, tortyr och död förde trogna människor arbetet vidare. Byggnaden växte till, och den var vacker och hade fulländade former. Ibland blev byggnadsarbetarna nästan förblindade när vidskepelsens dimma sänkte sig över dem. Vid andra tillfällen blev motståndarnas våldsamheter nästan övermäktiga. Men med fast tro och bergfast mod drev de arbetet vidare. GVoe 443.6
Den ene efter den andre av byggarna som stod i främsta ledet stupade för fiendens hand. Stefanus blev stenad, Jakob dödades med svärd. Paulus blev halshuggen, Petrus korsfästes, Johannes blev landsförvisad. Trots detta växte församlingen. Nya arbetare intog de fallnas platser. Sten efter sten lades till byggnaden. På det sättet reste sig så småningom Guds församlings tempel. GVoe 444.1