Med några korta avbrott bodde Ellen White i Battle Creek i delstaten Michigan under åren 1855 till 1881. Vid den tiden var staden adventismens centrum. Hon använde de kalla vintermånaderna för sitt skrivarbete, och under somrarna gjorde hon resor och besökte ”lägermöten”, ibland 28 (!) stycken under en sommar. 1876 talade hon inför 20 000 deltagare i ett lägermöte i Groveland i delstaten Massachusetts. Hennes make James White, som hon födde fyra barn, kämpade för att stabilisera det unga samfundets organisation. Hans många uppgifter som ledare för förlaget, skribent, pastor och föreståndare för Generalkonferensen (Sjundedags Adventistsamfundets kyrkostyrelse) försvagade hans hälsa - han drabbades av stroke fem gånger med början 1865 - och ledde till hans för tidiga bortgång 1881. Sexton år efter hans död erkände Ellen White fortfarande: ”Hur saknar jag honom inte! Hur längtar jag inte efter hans råd och vishet!” GVoe 456.1
Efter sin makes bortgång flyttade Ellen White till den amerikanska kontinentens västkust och bodde omväxlande i Healdsburg och i Oakland i norra Kalifornien, när hon inte befann sig på resa. Sedan 1874 hade sjundedagsadventisterna varit i fullt mått medvetna om sin världsvida missionsuppgift och hade skaffat sig fotfäste i Europa. Ellen White besökte den unga missionen i Europa (England, Schweiz, Norge, Frankrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Italien) mellan 1885 och 1887 och uppmuntrade de vitt spridda samfundsmedlemmarna till enighet och troget lärjungaskap. En betoning på personlig tro på Kristus, bekännelse att Bibeln är Guds bindande Ord, och trohet mot hoppet om Jesus snara ankomst stod i centrum för hennes predikningar och föredrag. Större delen av tiden bodde hon i Basel, där adventisterna hade startat ett förlag. Hon åtföljdes av bl.a. Ludwig R. Conradi, som bistod henne som tolk och rådgivare. Den första adventistförsamlingen utanför Nordamerika hade startats redan 1867 i staden Tramelan i Schweiz tack vare det fristående arbete som hade utförts av Michael B. Czechowski. 1886 höll Ellen White invigningspredikan för det nybyggda kapellet. 1Ellen White besökte Skandinavien och Sverige tre gånger under dessa år, bl.a. adventistförsamlingarna i Grythyttan (den första i Sverige), Örebro och Stockholm hösten 1885. Hennes besök ”i diasporan” stärkte och tröstade de unga församlingarna i Europa på ett särskilt sätt. En annan lång vistelse utomlands i Australien (1891-1900) ledde till att en missionsskola grundades nära Sydney (Avondale College). Detta vittnar om hennes världsvida engagemang för evangelisation. GVoe 456.2
Hennes litterära verk och hennes profetiska känsla för mission påverkade samfundets framåtskri-dande på ett lika avgörande sätt som hennes förkunnelse och missionsresor. Med ett klart kristocentriskt perspektiv och en medvetenhet om att varje sant profetiskt budskap endast tjänar Guds Ord deltog hon upprepade gånger i teologiska diskussioner som ställde adventismen inför avgörande prov. Detta kunde ses år 1888 när hon sade till deltagarna i generalkonferensens sammankomst i Minneapolis: ”Vi vill tala om Jesus och hans kärlek och hans kraft, för vi har inget bättre att tala om . I honom ser jag skönhet som inte kan efterliknas.” Ursprungligen ansåg adventistpionjärerna att deras främsta uppgift var att förkunna de läror som hade glömts bort eller åsidosatts av den bredare kristenheten (sabbaten och Kristus andra ankomst). Förkunnelsen av dessa läror berätti-gade också deras egen existens som ett samfund. Men denna ensidiga förkunnelse var, som Ellen White uttryckte det, inte bara ”torr som Gilboas berg” utan hotade också att bli till laggärningar. Det unga sam-fundet hade ett desperat behov av en ny, levande bild av Kristus. Därför stödde hon helhjärtat de unga pastorerna E. J. Waggoner och A. T. Jones som vid den här samman-komsten uppmanade till en kristologisk förändring i adventisternas tänkesätt. I sina tal flyttade de två korset och rättfärdiggörelsen in i centrum av tron. Under påverkan av väckelsen i Minneapolis började Ellen White själv under sina senare år att skriva sitt viktigaste verk om Jesus liv och gärning. Det är boken Messias - den tredje boken i serien ”Det stora hoppets historia”. Sammankomsten ledde också till flera evangelistiska impulser med resultatet att medlemsantalet tredubblades mellan åren 1888 och 1901. GVoe 457.1
Vissheten om Guds kärlek, hans frälsande nåd och Jesus snara åter-komst förblev grunden för hela hennes liv och verksamhet. Därför var hennes studium av Bibeln av största betydelse: ”Om jag vill veta vem Jesus var och vad han gjorde för mig som min frälsare måste jag hålla mig nära Bibelns gudomliga ord. Där uppenbarade Jesus sig själv för mänskligheten.” På ett annat ställe skrev hon: ”Guds Ord är tillräckligt för att lysa upp det mest förmörkade sinne och kan förstås av dem som har en önskan att förstå det.” Ellen Whites profetiska anspråk ställde henne alltid under Guds Ord som gäller för evigt, eftersom det är den ”ofelbara normen”. GVoe 458.1
År 1909, vid den höga åldern av 81 år, framträdde Ellen White för sista gången på podiet vid en sam mankomst med generalkonferensen. Många representanter för det världsvida samfundet var närvarande. Efter det att hon hade hållit det sista av elva tal och predikningar och hade börjat lämna podiet vände hon sig plötsligt om, höll upp Bibeln med en darrande hand, och ropade till de församlade: ”Bröder och systrar, jag anbefaller den här boken åt er!” Hon yttrade inget om sina många böcker, inget om sina råd och tillrättavisningar. ”Jag anbefaller den här boken åt er!” - Ellen White ville framför allt säga: Kristendomen handlar inte så mycket om oss utan snarare om ”Jesus för oss ”. I juli 1915, medan hon låg på sin dödsbädd, viskade hon till sin son William: ”Jag vet vem jag har trott på.” GVoe 458.2
Att förhärliga Jesus och låta hans ord lysa framför allt annat är vad hon efterlämnar som sitt livsverk. För dem som läser hennes böcker återstår också att erkänna Jesus Kristus som herre över sina liv. Ty det är endast Jesus som ger hopp, trygghet och tröst. Härskarna här i världen försvinner, men vår Herre kommer! GVoe 458.3
Daniel Heinz GVoe 458.4