Kapitlet bygger på Andra Kungaboken kapitel 5.
”Naaman, den arameiske kungens högste befälhavare, hade stort an seende hos sin herre och var mycket aktad, eftersom HERREN genom honom hade gett seger åt Aram. Han var en modig stridsman men spetälsk” (2 Kung. 5:1). FMM 167.1
Ben-Hadad, kungen i Aram, hade besegrat Israels arméer i striden som ledde till att Ahab dödades. Sedan dess hade arameerna fortsatt med ständiga gränsstrider mot Israel, och på ett av sina plundringståg hade de fört bort en ung flicka, som ”kom i tjänst hos Naamans hustru” i det land där hon befann sig i fångenskap (2 Kung. 5:2). Hon var slav långt borta från sitt hem. Ändå var hon ett av Guds vittnen som omedvetet uppfyllde syftet med att Gud hade utvalt Israel till sitt folk. FMM 167.2
När flickan arbetade i detta hedniska hem väcktes hennes medkänsla med hennes herre. När hon påminde sig de underbara botande underverk som Elisha hade utfört, sa hon till sin härskarinna: ”Tänk om min herre vore hos profeten i Samaria! Då skulle han befria honom från hans spetälska” (2 Kung. 5:3). Hon visste att kraft från himlen var med Elisha, och hon trodde att Naaman kunde blir frisk genom denna kraft. FMM 167.3