Jeremias budskap till präster och folk väckte motstånd hos många. De tog högljutt avstånd och utropade: ” ’Hur vågar du profetera i HERRENS namn och säga: Det ska gå för detta hus som för Shilo, och denna stad ska ödeläggas så att ingen bor där mer?’ Och allt folket gaddade ihop sig mot Jeremia i HERRENS hus” (Jer. 26:9). Präster, falska profeter och människor som samlats vände sig i vrede mot honom eftersom han inte ville jämna vägen för dem eller profetera falskt. På så sätt föraktades Guds budskap och hans tjänare hotades med döden. FMM 283.7
Nyheterna om Jeremias ord nådde furstarna i Juda. De skyndade sig från kungapalatset till templet för att själva ta reda på vad som var sant. ”Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket: ’Den här mannen förtjänar att dö! Ni har ju hört med egna öron hur han profeterat mot denna stad’ ” (Jer. 26:11). FMM 284.1
Men utan att bli skrämd stod Jeremia framför furstarna och folket och förklarade: ”HERREN har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som ni har hört. Ändra nu ert liv och era gärningar och hör HERREN er Guds röst. Då kommer HERREN att ångra det onda han har talat mot er. Och vad mig angår är jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rätt. Men det ska ni veta att om ni dödar mig, så drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor här. För det är i sanning HERREN som har sänt mig till er för att säga er allt detta” (Jer. 26:12-15). FMM 284.2
Om profeten hade blivit avskräckt av den hotande hållning han mötte hos dem som hade makten skulle hans budskap ha blivit utan verkan. Då skulle han ha mist sitt liv. Men modet han visade när han gav den högtidliga varningen vann folkets respekt och gjorde Israels furstar positivt inställda till honom. De överlade med prästerna och de falska profeterna och visade dem att de extrema åtgärder som de föreslog var oförståndiga, och deras ord fick gensvar hos folket. På så sätt väckte han upp försvarare för sin tjänare. FMM 284.3