Under en tid gjorde profetens varning och råd ett starkt intryck på Nebukadnessar. Men hjärtat som inte har förvandlats av Guds nåd förlorar snart det intryck som den helige Ande har gjort. Njutningslystnad och ärelystnad hade ännu inte utrotats ur kungens hjärta, och senare visade sig dessa karaktärsdrag på nytt. Trots undervisningen som hade meddelats honom på ett så barmhärtigt sätt, och trots varningarna som tidigare erfarenheter gett honom, tillät sig Nebukadnessar att på nytt bli kontrollerad av avund mot de riken som skulle komma. FMM 349.4
Hittills hade hans styrelsesätt varit rättvist och barmhärtigt i hög grad. Nu blev det tyranniskt. Genom att förhärda sitt hjärta använde han sina gudagivna egenskaper till att förhärliga och upphöja sig själv inför Gud som hade gett honom liv och makt. FMM 349.5
Guds straffdom dröjde i månader. Men i stället för att ledas till ånger genom detta tålamod gav kungen efter för sin stolthet tills han förlorade tilliten till drömmens uttydning och skämtade om sin tidigare rädsla. FMM 349.6
Ett år efter det att Nebukadnessar hade tagit emot varningen gick han omkring i sitt palats och tänkte med stolthet på sin makt som härskare och sin framgång som byggherre. Han utropade: ”Här är det stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde med min starka makt, till ära för mitt majestät!” (Dan. 4:27). FMM 349.7
Medan detta stolta skryt fortfarande var i hans mun tillkännagav en röst från himlen att tidpunkten som Gud hade bestämt för domen hade kommit. Herrens domslut nådde hans öron: ”Till dig, kung Nebukadnessar, ska det sägas: Ditt rike har tagits ifrån dig. Du ska bli utstött från människorna och bo bland markens djur och äta gräs som en oxe. Så ska sju tider gå fram över dig, tills du har insett att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill” (Dan. 4:28, 29). FMM 350.1