Att vårda själen

Allt hälsomissionsarbete borde genomsyras av ett djupt intresse för människors frälsning. Till läkaren, i lika hög grad som till evangeliets förkunnare, har Gud gett det högsta förtroende som någonsin getts till människor. Vare sig han är klar över det eller inte, har varje läkare ansvar för människors själsliga hälsa.HHM 63.4

Det händer alltför ofta att läkaren i sin nära kontakt med sjukdom och död förlorar det eviga livets allvar ur sikte. I sin uppriktiga ansträngning att avvärja farorna för kroppen, glömmer han farorna som hotar själen. Den människa han arbetar för kanske håller på att tappa greppet om livet. De sista möjligheterna glider ifrån honom. Denna människas liv måste läkaren ställas inför igen vid Kristi domstol.HHM 63.5

Ofta går vi miste om de dyrbaraste välsignelserna därför att vi försummar att tala ett ord i rätt tid. Om vi inte lägger märke till och tar vara på dessa gyllene tillfällen, kommer de att gå förlorade. Vid sjuksängen borde man inte tala om läropunkter eller kontroversiella frågor. Led den sjukes tankar till honom som är villig att frälsa alla som kommer till honom i tro. Försök på ett uppriktigt och ömt sätt att hjälpa den som svävar mellan liv och död.HHM 63.6

Den läkare som vet att Kristus är hans personlige frälsare, därför att han själv har blivit ledd till tryggheten hos Kristus, vet hur han skall behandla oroliga, skuldtyngda och syndsjuka människor som vänder sig till honom för att få hjälp. Han kan svara på deras fråga: “Vad skall jag göra för att bli frälst?” Han kan berätta om Frälsarens kärlek. Han kan av egen erfarenhet berätta om den kraft som finns i ånger och tro. Enkelt och innerligt kan han lägga fram själens behov inför Gud i bön, och också uppmuntra den sjuke att själv be om och ta emot den nåd som Frälsaren i sin barmhärtighet vill ge. När han gör sitt arbete vid sjuksängen på detta sätt, och försöker tala ord som kan ge hjälp och tröst, kommer Herren att arbeta med och genom honom. När den sjukes tankar leds till Frälsaren kommer Kristi frid att fylla hans hjärta, och den andliga hälsa som han då får blir en Guds hjälpande hand för att återställa hans kroppsliga hälsa.HHM 63.7

I sitt arbete för den sjuke får läkaren ofta tillfälle att också hjälpa den sjukes vänner. När vännerna står hjälplösa vid den lidandes säng, utan att kunna göra det minsta för att lindra lidandet, mjuknar deras hjärtan. Ofta berättar de för läkaren om den sorg som de döljer för andra. Då är tillfället inne att leda dessa sörjande människor till honom som har inbjudit alla som är trötta och bär på tunga bördor att komma till honom. Ofta kan läkaren be för dem och med dem, och lägga fram deras behov inför honom som kan bota all sjukdom och lindra all sorg.HHM 64.1