Besvikelser och faror
De som arbetar för de fallna kommer att bli besvikna på många av dem som lovar att bättra sig. Många gör bara en ytlig förändring av sina vanor och sin livsstil. De leds av ögonblickets ingivelser och för en tid kan det se ut som om de har ändrat sig, men det har inte skett någon verklig förändring av hjärtat. De har kvar samma egenkärlek, samma hunger efter dåraktiga nöjen och samma önskan att tillfredsställa sina begär.HHM 99.6
De förstår inte vad det vill säga att bygga upp karaktären, och man kan inte lita på dem som principfasta människor. De har skadat sina mentala och andliga krafter genom att tillfredsställa sina begär och lidelser, och detta har gjort dem svaga. De är nyckfulla, ombytliga och har en tendens till att vara sensuella. Dessa personer blir ofta en fara för andra. Eftersom man betraktar dem som män och kvinnor som genomgått en förändring till det bättre, blir de anförtrodda ansvar och satta i positioner där deras inflytande fördärvar oskyldiga.HHM 100.1
Även de som uppriktigt försöker att leva ett bättre liv är inte utom all fara att falla. De behöver behandlas med stor visdom och ömhet. Att smickra och upphöja dem som har räddats från ett liv i djupaste elände kan ibland leda till deras fördärv. Att inbjuda män och kvinnor att berätta offentligt om sina erfarenheter från ett liv i synd är en stor fara för både talaren och åhörarna. Att dröja kvar vid det onda fördärvar sinnet och själen. Det är skadligt för dem som räddats från ett eländigt liv att bli upphöjda på detta sätt. Många leds till att tro att deras syndiga liv har gett dem en viss utmärkelse. Därigenom uppmuntras en kärlek till berömmelse och en självsäkerhet som är ödesdiger för själen. Bara genom att misstro det egna jaget och att lita på Kristi nåd kan de stå fasta.HHM 100.2
Alla som ger bevis på att de är verkligt omvända borde uppmuntras till att arbeta för andra. Låt ingen bli avvisad som lämnar ett liv i Satans tjänst för att tjäna Kristus. När någon visar tecken på att Guds Ande arbetar med honom, uppmuntra honom då på alla sätt att börja arbeta för Herren. “Sådana … skall ni vara barmhärtiga mot.” Judas vers 22. De som är visa i den visdom som kommer från Gud kommer att lägga märke till människor som är i behov av hjälp, som har ångrat sig uppriktigt, men som utan uppmuntran knappast skulle våga gripa fatt i hoppet. Herren kommer att fylla sina tjänares hjärtan med en villighet att välkomna dessa ängsliga, ångerfulla människor in i deras kärleksfulla gemenskap. Vad som än kan ha varit deras snärjande synder, hur lågt de än kan ha fallit, så tar Kristus emot dem när de i ånger kommer till honom. Ge dem sedan något att göra för honom. Om de vill arbeta för att hjälpa andra upp ur den fördärvets håla som de själva räddats ifrån, ge dem då möjlighet att göra det. För dem i kontakt med erfarna kristna så att de kan få andlig styrka. Fyll deras hjärtan och händer med arbete för Mästaren.HHM 100.3
Några av dem som tycks vara mest insnärjda i synd kommer, när ljus går upp i deras själ, att bli framgångsrika arbetare för just sådana syndare som de själva har varit en gång. Genom tro på Kristus kommer några att tjäna i höga positioner och bli anförtrodda ansvar i arbetet för människors frälsning. De vet var deras svagheter ligger, och förstår hur fördärvad den mänskliga naturen är. De är medvetna om syndens och onda vanors starka makt. De inser att de inte kan vinna seger utan Kristi hjälp, och deras ständiga rop är: “Jag kastar mig hjälplöst på dig.”HHM 100.4
Sådana människor kan hjälpa andra. Den som har varit frestad och prövad, och nästan förlorat hoppet men blivit räddad genom att höra ett kärlekens budskap, kan förstå själavinnandets vetenskap. Den som har sitt hjärta fyllt med kärlek till Kristus, därför att Frälsaren har sökt efter honom och fört honom tillbaka till fållan, vet hur man söker efter de förlorade. Han vet hur man visar syndare vägen till Guds Lamm. Han har reservationslöst överlämnat sig själv till Gud och har accepterats i den älskade Sonen. Gud har gripit den hand som i svaghet var utsträckt för att få hjälp. Genom det arbete som sådana människor utför kommer många förlorade söner att föras till Fadern.HHM 101.1
För varje människa som kämpar för att resa sig från ett liv i synd till ett liv i renhet, finns källan till kraft i det enda “namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta”. Ap 4:12. “Om någon törstar” efter vila och hopp, efter befrielse från syndiga böjelser, säger Kristus, “så kom till mig och drick!” Joh 7:37. Det enda botemedlet mot synd är Kristi nåd och kraft.HHM 101.2
De goda beslut som görs i egen kraft tjänar ingenting till. Alla löften i världen kan inte bryta onda vanors makt. Människan kommer aldrig att leva återhållsamt i allt förrän hennes hjärta är förnyat genom gudomlig nåd. Själva kan vi inte hålla oss borta från synd ens för en kort stund. Varje stund är vi beroende av Gud.HHM 101.3
Sann reform börjar med att själen renas. Vårt arbete för de fallna kommer att ha verklig framgång bara då Kristi nåd omskapar karaktären, och människan förs in i en levande förbindelse med Gud.HHM 101.4
Kristus levde ett liv i fullkomlig lydnad för Guds lag, och i detta var han ett exempel för varje människa. Det liv han levde i denna värld, skall vi också leva genom hans kraft och under hans ledning.HHM 101.5
I vårt arbete för de fallna, borde vi göra det tydligt för sinnen och hjärtan hur viktigt det är att vi lyder hans lag och är trogna mot honom. Försumma aldrig att visa att det är en tydlig skillnad mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom. Gud är kärlek, men han kan inte ursäkta avsiktlig olydnad mot hans befallningar. Lagarna i hans rike är sådana att människan inte kommer undan följderna av olydnad. Gud kan bara ära den som ärar honom. Människans uppförande i den här världen avgör hennes eviga öde. Vad hon har sått måste hon också skörda. Orsak kommer att följas av verkan.HHM 101.6
Inget mindre än fullkomlig lydnad kan tillfredsställa Guds krav. Han har inte uttryckt sig oklart när det gäller hans krav. Han har inte påbjudit något som inte är nödvändigt för att föra människan i harmoni med honom. Vi skall visa syndare vad som är Guds ideal för karaktären och leda dem till Kristus, för bara genom hans nåd kan detta ideal nås.HHM 101.7
Frälsaren tog på sig mänsklighetens svagheter och levde ett syndfritt liv, för att människan inte skulle behöva vara rädd att inte kunna vinna seger på grund av den mänskliga naturens svaghet. Kristus kom för att vi skulle “få del av gudomlig natur”, och hans liv visar att mänsklig natur, i förening med gudomlig natur, syndar inte.HHM 102.1
Frälsaren vann seger för att visa oss hur vi kan vinna seger. Kristus mötte alla Satans frestelser med Guds ord. Han fick kraft att lyda Guds bud genom att förtrösta på Guds löften, och frestaren kunde inte få övertaget över honom. Vid varje frestelse svarade han: “Det står skrivet.” Gud har gett oss sitt ord för att vi genom det skall kunna stå emot det onda. Vi har fått dyrbara och mycket stora löften, för att vi genom dem “skall få del av gudomlig natur”, sedan vi “kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen”. 2 Petr 1:4.HHM 102.2
Uppmana den som frestas att inte se på omständigheterna, sin egen svaghet eller på frestelsens styrka, utan på kraften i Guds ord. All den kraften är vår. “Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta”, säger psalmisten, “för att jag inte skall synda mot dig.” “Vad människor än gör tar jag mig till vara för våldsverkares stigar genom dina läppars ord.” Ps 119:11; 17:4.HHM 102.3
Tala mod till människorna. Lyft dem upp till Gud i bön. Många som har blivit övervunna av frestelsen känner sig förödmjukade på grund av sina misslyckanden, och tänker att det inte lönar sig för dem att närma sig Gud. Men det är fienden som föreslår sådana tankar. När de har syndat och känner att de inte kan be, säg till dem att det är just då de behöver be. De kanske skäms och är djupt förödmjukade, men när de bekänner sina synder, kommer han som är trofast och rättfärdig att förlåta deras synder och rena dem från all orättfärdighet.HHM 102.4
Inget är till synes mer hjälplöst, men ändå mer oövervinneligt, än en människa som känner att hon inte är någonting i sig själv men helt och fullt litar på Frälsarens förtjänster. Genom bön och studium av hans ord, och genom tro på hans ständiga närvaro, kan den svagaste människa leva i förbindelse med den levande Kristus, och han kommer att hålla henne med en hand som aldrig släpper taget.HHM 102.5
Dessa dyrbara ord kan varje människa som förblir i Kristus göra till sina egna. Hon kan säga:HHM 102.6
“Men jag, jag skall skåda efter HERREN,
jag skall hoppas på min frälsnings Gud.
Min Gud skall höra mig.
Gläd dig inte över mig, du min fiende.
Om jag har fallit, skall jag resa mig igen.
Om jag sitter i mörkret, är HERREN mitt ljus.” Mika 7:7,8.HHM 103.1
“Han skall åter förbarma sig över oss
och trampa på våra missgärningar.
Du skall kasta alla deras synder i havets djup.” Mika 7:19.HHM 103.2
Gud har lovat:HHM 103.3
“Jag skall göra en man mer dyrbar än fint guld.” Jes 13:12 (KJV).HHM 103.4
“Trots att ni har dröjt kvar bland grytorna,
skall ni ändå bli som en duvas vingar höljda i silver,
med fjädrar täckta av gult guld.” Ps 68:14 (KJV).HHM 103.5
De som har fått mest förlåtet av Kristus, kommer att älska honom mest. Det är de som på den yttersta dagen kommer att stå närmast hans tron.HHM 103.6
“De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor.” Upp22:4.HHM 103.7