Arbetet hemma och utomlands

“I sägen ju, att det ännu är fyra månader, innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon och sen på, fälten, huru de hava vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar uppbära lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. Ty , har sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.” (Joh. 4: 35-37.)VFF3 232.1

Efter det att bonden har gjort sin sådd är han tvungen att vänta i månader för att säden skall spira och utvecklas till säd, som är färdig för skörd. Men medan han sår blir han uppmuntrad av förväntningar om frukt i framtiden. Hans arbete underlättas genom hoppet om goda resultat under skördetiden.VFF3 232.2

Så var det inte med det sanningens utsäde som Kristus sådde i den samaritiska kvinnans sinne under samtalet med henne vid brunnen. Skörden av hans sådd var inte långt borta utan nära inpå. Knappt hade han uttalat sina ord förrän säden som hade såtts växte upp och bar frukt och väckte hennes förståelse och gjorde det möjligt för henne att veta att hon hade haft ett samtal med Herren Jesus Kristus. Hon lät de himmelska ljusstrålarna lysa in i sitt hjärta. Hon glömde vattenkrukan och skyndade sig hem för att berätta för sina samaritiska grannar om den goda nyheten. “Kommen”, sade hon “och sen en man, som har sagt mig allt vad jag har gjort.” (Joh. 4:29.) Och de kom strax för att få se honom. Det var då han jämförde dessa sökande samariter med en aker. “Lyften upp edra ögon och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.”VFF3 232.3

“När sedan samariterna komma till honom, båda de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.” Och vilka arbetsamma dagar det blev. Vad säger berättelsen om resultatet? “Och långt flera komma då till tro för hans egna ords skull. Och de sade till kvinnan: ‘Nu är det icke mer för dina ords skull, som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu, att han i sanning är världens frälsare.’” (Vers 40-42.)VFF3 233.1

Genom att förkunna livets ord för samariterna sådde Kristus många sanningsfrön och visade folket hur också de kunde så ut sanningens utsäde i andras sinnen. Hur mycket gott kunde inte uträttas om alla som känner sanningen, skulle arbeta för syndare, för dem som så väl behöver lära känna och förstå Bibelns sanningar och som skulle ta emot dem lika villigt som samariterna tog emot Kristi ord. Hur litet går vi inte in i den gemenskap med Gud på den punkt som skulle vara det starkaste föreningsbandet mellan honom och oss - medlidande med dem som har urartat,. de skuldbelastade, lidande människorna som är “döda i överträdelser och synden,. Om människorna kände samma sympati som Kristus, skulle de ständigt gå med sorg i hjärtat över förhållandena på många behövande arbetsfält, som l så hög grad saknar arbetare.VFF3 233.2