Förföljelse väntar

Kristus varnade sina lärjungar med avseende på vad de skulle komma att möta i sitt arbete som evangelister. Han visste vad de skulle komma att få lida, vilka prövningar och svårigheter de skulle bli kallade att genomgå. Han ville inte låta dem vara okunniga om vad Som skulle möta dem för att svårigheterna, när de oväntat kom över dem, inte skulle rubba deras tro. “Nu har jag sagt eder det, förrän det sker, på det att I mån tro, när det har skett.” (Joh. 14:29.) När prövningen kom, skulle deras tro bli styrkt i stället för att bli försvagad. De kunde då säga till varandra: “Han talade om för oss att detta skulle komma och vad vi skulle göra för att möta det.”VFF3 429.2

“Se, jag sänder eder åstad såsom får mitt in bland ulvar”, sade Kristus. “Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.” ,,I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.” (Matt. 10: 16, 22.) be hatade Kristus utan orsak. Är det då att förundra sig över att de hatar dem som bär hans tecken och som utför hans uppdrag? De kommer att bli betraktade som jordens avskum.VFF3 429.3

“När de nu förfölja eder i en stad, så flyn till en annan; och om de också där förfölja eder, så flyn till ännu en annan.” Det är inte Guds vilja att ni skall offra era liv på ett vårdslöst sätt. .Sannerligen säger jag eder: I skolen icke hava hunnit igenom alla Israels städer, förrän Människosonen kommer.” (Vers 23.)VFF3 430.1

Sanningen måste förkunnas för folket, den rättframma positiva sanningen. Men denna sanning skall framhållas i Kristi anda. Vi skall vara såsom får mitt ibland ulvar. De som inte för Kristi skull vill ge akt på de varningar han har gett och inte vill visa tålamod och självbehärskning kommer att förlora dyrbara tillfällen att arbeta för Mästaren. Herren har inte gett sitt folk uppgiften att angripa dem som överträder hans lag. Inte i något fall skall vi hålla klappjakt på de andra kyrkosamfunden. Låt oss tänka på att vi som ett folk som anförtrotts helig sanning, har varit försumliga och direkt otrogna. Verksamheten har begränsats till några få centra, till dess att hela befolkningen i dessa områden har blivit förhärdad mot evangelium. Det är svårt att göra intryck på dem som har hört sanningen så ofta och ändå förkastat den. Allt detta är nu emot oss. Hur mycket längre skulle inte verksamheten nu ha nått, om vi hade gjort allvarliga ansträngningar att nå sådana som, om de hade omvänt sig, skulle på ett riktigt sätt visa vad sanningen för denna tid kan göra för människorna. Det är inte riktigt att några få platser skall ha alla företräden, medan andra blir försummade.VFF3 430.2