Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vägledning För Församlingen III. - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Tiden rinner hastigt iväg

    Tiden rinner snabbt in i evigheten. Vill någon nu undanhålla Gud det som strängt taget tillhör honom? Vill någon vägra honom det som man kan ge utan att tillskriva sig själv någon förtjänst, men ändå inte kan vägra utan allvarlig skada? Herren har tilldelat var och en sin uppgift och de heliga änglarna vill att vi skall utföra detta arbete. När ni vakar, beder och arbetar är dessa änglar beredda att samarbeta med er. När förståndet påverkas av den helige Ande kommer alla goda egenskaper att på ett harmoniskt sätt inrätta sig efter den gudomliga viljan. Då kommer människorna att ge Gud det som tillhör honom. Och de kommer att säga: “Allting kommer från dig och av ditt eget ger vi dig frivilligt.” Måtte Gud förlåta sitt folk att de inte har gjort detta.VFF3 83.3

    Bröder och systrar, jag har sökt att framlägga saken för er såsom den är. Men försöket motsvarar inte på långt när verkligheten. Vill ni avslå min vädjan? Det är inte jag som vädjar till er. Det är Herren Jesus som gav sitt liv för världen. Jag har bara visat lydnad mot Guds vilja, mot hans krav. Vill ni använda tillfället till att ära Guds verk och visa respekt för de tjänare som han har sänt ut för att göra hans vilja genom att vägleda människor till himmelen?VFF3 83.4

    “Besinnen detta: den som sår sparsamt, han skall ock skörda sparsamt; men den som sår rikligt, han skall ock skörda riklig välsignelse. Var och en give efter som han har känt sig manad i sitt hjärta, icke med olust eller av tvång, ty ‘Gud älskar en glad givare’. Men Gud är mäktig att i överflödande mått låta all nåd komma eder till del, så att I alltid i allo haven allt till fyllest och i överflöd kunnen giva till allt gott verk, efter skriftens ord: ‘Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen.’ Och han som giver såningsmannen ‘säd till att så och bröd till att äta’, han skall ock giva eder utsädet och låta det föröka sig och skall bereda växt åt eder rättfärdighets frukt. I skolen bliva så rika på allt, att I av gott hjärta kunnen giva allahanda gåvor, vilka, när de överlämnas genom oss, skola framkalla tacksägelse till Gud. Ty det understöd, som kommer till stånd genom denna eder tjänst, skall icke allenast avhjälpa de heligas brist, utan verka ännu långt mer genom att framkalla många tacksägelser till Gud. De skola nämligen, därför att I visen eder så väl hålla provet i fråga om detta understöd, komma att prisa Gud, för att I med så lydaktigt sinne bekännen eder till Kristi evangelium och av så gott hjärta visen dem och alla andra edert deltagande. De skola ock själva bedja för eder och längta efter eder för den Guds nåds skull, som i så översvinnligen rikt mått beskäres eder. Ja, Gud vare tack för hans outsägligt rika gåva.” (2 Kor. 9:6-15.)VFF3 84.1

    *****

    De som i själviskhet håller sina medel tillbaka behöver inte bli förundrade om Guds hand förskingrar. Det som skulle ha blivit helgat till att befrämja Guds verk och hans sak, men som har hållits tillbaka kommer kanske att överlämnas till en likgiltig son som slösar bort alltsammans. En fin bäst, ett fåfängligt hjärtas stolthet, kan hittas död i stallet. Då och då kan en ko dö. Frukt eller annan gröda kan gå förlorad. Gud kan skingra de medel som han har lånat ut till sina förvaltare om de underlåter att använda dem till hans ära. Jag såg att några kanske inte kommer att lida några sådana förluster som en påminnelse om deras försummelse av sina plikter, men deras ställning kan vara så mycket mera hopplös. (Band 2, sid. 661, 662, 1871.)VFF3 84.2

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents