Skeppsbrott i tron

Med det stränga straff som utmättes för dessa som begick mened, vill Gud få oss att förstå, hur djup hans motvilja och hans förakt är för allt hyckleri och allt bedrägeri. Under föregivande av att de hade gett allt, ljög Ananias och Safira för den helige Ande. Som resultat därav förlorade de sitt jordiska liv och det liv som skall komma. Samme Gud som straffade dem, fördömer idag all falskhet. Lögn är en styggelse för honom. Han förklarar om den heliga staden att “intet orent skall någonsin komma ditin. . . ingen som gör vad styggeligt är och lögn”. (Upp. 21:27.) Nödvändigheten att tala sanning får inte behandlas med lös hand eller osäkert grepp. Låt det bli en del av livet. Att behandla sanningen som en lekboll och förställa sig, för att det skall passa ens egna planer, betyder skeppsbrott i tron. “Stån därför omgjordade kring edra länder med sanningen.” — Ef. 6:14. Den som tillgriper osanningar säljer sin själ billigt. Hans bedrägerier kan synas användbara i en nödsituation. Han kan därigenom tyckas vinna fördelar i sitt arbete, som han inte skulle kunna vinna genom att vara hederlig, men slutligen försätter han sig i ett läge, där han inte kan lita på någon. Själv förfalskare, kan han inte ha något förtroende för andra människors ord.LFT 73.1

I fallet Ananias och Safira blev bedrägeriets synd mot Gud snabbt bestraffat. Samma synd upprepades ofta under kyrkans senare historia, och den begås av många i vår egen tid. Men även om den inte tycks följas av Guds synbara ogillande, är den inte mindre skändlig i hans ögon nu, än den var på apostlarnas tid. Varningen har getts. Gud har klart visat sin avsky för denna synd. Alla som ger efter för hyckleri och girighet kan vara förvissade om att de fördärvar sin egen själ.LFT 74.1