Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Löftestiden - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Flykt från fängelse och död

    Flykt från fängelse och död

    Efter Stefanus’ död uppstod i Jerusalem en så skoningslös förföljelse mot dem som tagit emot evangelium att “alla. . . blevo kringspridda över Judéens och Samariens landsbygd. Saulus for våldsamt fram mot församlingen; han gick omkring i husen och drog fram män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.” Om sitt nit i detta grymma verk sade han vid ett senare tillfälle: “Jag för min del menade alltså, att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn; så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse. . . Och överallt i synagogorna försökte jag gång på gång att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.” Att Stefanus inte var den ende, som fick lida döden kan man se av Saulus’ egna ord: “Och när man ville döda dem, röstade jag ock därför.” — Apg. 26:9-11.LFT 98.1

    I denna farofyllda tid bekände Nikodemus oförskräckt sin tro på den korsfäste Frälsaren. Nikodemus var medlem av Sanhedrin. Tillsammans med andra hade han påverkats av Jesu undervisning. Under det att han lagt märke till Kristi säregna gärningar hade han blivit övertygad om att denne var den av Gud sände. Eftersom han var för stolt för att öppet erkänna att han sympatiserade med den galileiske läraren, hade han sökt upp honom för ett hemligt samtal. I detta samtal hade Jesus förklarat frälsningsplanen och sitt uppdrag i världen, men Nikodemus hade ändå tvekat. Han höll det han fått veta för sig själv. Under tre år såg man föga av påtagliga resultat. Men även om Nikodemus inte hade bekänt Kristus offentligt, hade han i Sanhedrin upprepade gånger omkullkastat prästernas planer att röja honom ur vägen. När slutligen Kristus hade upphöjts på korset, kom Nikodemus ihåg det som Jesus hade sagt till honom under det nattliga samtalet på Oljeberget: “Såsom Moses upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bliva upphöjd.” — Joh. 3:14. Och nu såg han i Jesus världens Frälsare.LFT 98.2

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents