Vetet och ogräset*

I en liknelse som Jesus framställde för sina lärjungar, liknade han himmelriket vid ett fält där en man sådde god säd, men i vilket fienden sådd; ogräs medan han sov. Frågan ställdes till husbonden: “‘Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?’ Han svarade dem: ‘En ovän har gjort detta.’ Tjänarna sade till honom: ‘Vill du alltså, att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?’ Men han svarade: ‘Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa. Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördmännen: Samlen först tillhopa ogräset och binden det i knippor till att brännas upp och samlen sedan in vetet i min lada.’” (Matt. 13: 27-30.) Om trohet och vaksamhet hade bevarats, om det inte hade förekommit slöhet eller försummelse från någons sida, skulle fienden inte ha haft så goda tillfällen att så ogräs bland vetet. Satan sover aldrig. Han är ständigt vakande och han tar varje tillfälle i akt att genom sina sändebud sprida villfarelser, vilka finner god jordmån i många icke helgade hjärtan.VFF1 335.1

De som uppriktigt tror på sanningen blir ledsna, och deras bekymmer och sorger ökar mycket, genom de människor ibland dem vilka gör dem oroliga, sorgsna och missmodiga i sina ansträngningar. Men Herren ville lära sina tjänare att vara mycket försiktiga i alla sina åtgärder. “Låten båda slagen växa tillsammans.” Använd inte makt för att dra upp ogräset, ty då ogräset rycks upp följer också de dyrbara veteplantorna med och förlorar sitt fäste. Både Guds tjänare och församlingens medlemmar borde vara mycket försiktiga, ty de kan lätt gripas av ett nit som inte är i harmoni med Guds kunskap. Det finns en fara i att för mycket görs för att bota svårigheter i församlingen, vilka, om de fick vara i fred, ofta skulle bota sig själva.VFF1 335.2

Det är en dålig taktik att i någon församling ta upp problem för tidigt för att söka lösa dem. Vi måste lära oss att med största försiktighet, tålamod och självkontroll stå ut med vissa problem, och inte gå till verket efter egna idéer för att få allt i ordning.VFF1 336.1

Det arbete som utfördes i . . . . var för tidigt och åstadkom en onödig splittring i den lilla församlingen. Om Guds tjänare kunde ha känt kraften i vår Frälsares lärdom i liknelsen om vetet och ogräset, skulle de inte ha satt igång med det arbete som de gjorde. Innan några steg tas och beslut fattas, borde även de mest ovärdiga ges ett tillfälle att åtminstone klaga över att de skils från församlingen. Saken skulle göras till föremål för den mest noggranna eftertanke och allvarliga bön.VFF1 336.2

Problemen i . . . . . . sköttes på ett sådant sätt att en oppositionsgrupp av medlemmar skapades. En del av dem kan jämföras med att “somt föll vid vägen”, andra påminner om att “somt föll på stengrund”, och ännu andra tillhörde dem som tog emot sanningen på samma gång som hjärtats jordmån var fyllt av växande törne, vilket senare förkvävde den goda säden. Dessa skulle ändå aldrig ha utvecklat kristna karaktärer. Men det fanns några få som skulle ha kunnat få näring och blivit styrkta, och som skulle ha gått att stadfästa i sanningen. Men den ställning som togs av bröderna R och S ledde till en för tidig kris, och därtill saknades vishet och omdöme att ta hand om dessa problem.VFF1 336.3

Om en person behöver skiljas från församlingen lika säkert som Satan behövde kastas ut från himmelen, kommer han trots allt att ha sådana som sympatiserar med honom. Der finns alltid en grupp människor som är mer påverkade av enskilda människor än de är av Guds Ande och sunda principer. I deras ohelgade tillstånd är dessa alltid redo att ställa sig på de felandes sida och ge medlidande och sympati till de som minst behöver det. Dessa sympatisörer har ett maktigt inflytande på andra. Tingen ses i ett förvänt ljus och stor skada görs och många människor blir fördärvade. I sitt uppror tog Satan med sig en tredjedel av himmelens änglar. De vände sig bort från Fadern och hans Son och förenade sig med upprorsstiftaren. Med dessa fakta för ögonen borde vi gå fram med största försiktighet. Vad kan vi vänta annat än prövningar och bekymmer i samband med människor som har så egendomliga sinnen? Vi måste uthärda detta och undvika att rycka upp ogräset även vm det är nödvändigt, ty annars kunde också vetet ryckas upp.VFF1 337.1