En gladlynt hustru

Jag har också fått se att det ofta finns stor brist hos hustrun. Hon gör många gånger inga ansträngningar för att behärska sitt eget sinne och göra hemmet lyckligt. Hon kan många gånger vara retlig och klaga utan orsak. Maken kommer hem från sitt arbete, trött och bekymrad, och möter en dyster uppsyn i stället för hennes glädjefyllda och uppmuntrande ord. Han är bara en människa, och hans känslor för hustrun försvagas, han förlorar kärleken till hemmet, hans väg förmörkas och hans mod fördärvas. Han frågar inte efter sin självaktning och värdighet som Gud fordrar att han skall upprätthålla. Maken är ju familjens huvud, såsom Kristus är församlingens.VFF1 113.3

Vilken väg hustrun än må välja att minska hans inflytande och leda honom bort från hans ansvarsfyllda ställning är Gud misshagligt. Det är hustruns plikt att underordna sig sin makes vilja. Båda skulle underordna sig varandra, men Guds ord ger företräde för makens omdöme. Det minskar inte hustruns värde, när hon underordnar sig den man hon valt som sin rådgivare och beskyddare. Maken skulle upprätthålla sin ställning i familjen med all ödmjukhet, men ändå med beslutsamhet. En del har ställt fågan: Måste jag alltid vara på min vakt och alltid ha en känsla av att lägga band på mig? Jag har fått se att vi har en stor uppgift framför oss, nämligen att utforska våra egna hjärtan och vaka över oss själva med stor omsorg. Vi borde lära oss vari vi har misslyckats och sedan vaka över oss själva just på den punkten. Vi måste ha fullständig kontroll över vårt eget sinne. “Om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.” (Jak 3: 2.)VFF1 114.1

Det ljus som lyser på vår väg, den sanning som lämpar sig för vårt samvete kommer antingen att fördöma eller förgöra själen eller helga och förvandla den. Vi lever nära nådatidens slut, och därför skall vi inte vara belåtna med ett ytligt verk. Samma nåd som vi hitintills har betraktat som tillräcklig, kommer inte att uppehålla oss nu. Vår tro måste förökas och vi måste bli mer och mer lika Kristus i vårt handlande och sinnelag, om vi skall kunna uthärda och på ett framgångsrikt sätt stå emot Satans frestelser. Guds nåd är tillräcklig för varje Jesu efterföljare.VFF1 114.2