Den andra döden.

Satan störtar in bland mängden och försöker uppegga den till handling. Men eld från himmelen, från Gud, regnar ned över dem, och stormännen och de mäktiga, de rika, de fattiga och eländiga bliva allasamman förtärda. Jag såg, att några omkommo hastigt, medan andra ledo längre. De blevo alla straffade efter de gärningar de gjort. Några fingo lida i flera dagar, innan de blevo förtärda, och så länge det fanns någon del av dem som ej var förtärd, fortfor känslan av smärta? Ängeln sade: “Livets mask skall icke dö; deras eld skall icke utsläckas, så länge det finnes aldrig så litet kvar att nära den.”ADB 372.1

Satan och hans änglar ledo länge. Satan bar ej allenast ansvaret och straffet för sina egna synder, utan även för den återlösta skarans synder, som blivit lagda på honom, och han måste dessutom lida för det fördärv av själar, som han förorsakat. Därefter såg jag, att satan till lika med hela den ogudaktiga skaran voro förtärda, och Guds rättfärdighet var uppfylld; och hela änglaskaran och alla de återlösta heliga sade med hög röst: “Amen!”ADB 373.1

Ängeln sade: “Satan är roten, hans barn äro grenarna. De äro nu förtärda till både rot och krona. De hava lidit en evig död. De skola aldrig mer uppstå, och Gud skall hava ett rent universum.” Därpå skådade jag och såg, hurusom elden, som hade förtärt de ogudaktiga, uppbrände allt orent och renade jorden. Jag skådade åter och såg jorden renad. Ej ett enda spår av förbannelsen fanns kvar. Jordens söndertrasade, ojämna yta liknade nu en jämn slätt. Hela Guds universum var rent, och den stora striden var för evigt avslutad. Åt vilket håll vi än blickade, var allt, som ögat såg, skönt och heligt. Och hela den återlösta skaran, gamla och unga, stora och små, lade sina skinande kronor vid Frälsarens fötter och nedföllo tillbedjande inför honom, som lever alltid och evinnerligen. Den sköna nya jorden med all sin härlighet var de heligas eviga arv. Rike och välde och storhet utöver alla riken under himmelen blev givet åt den Högstes heliga folk, som skulle besitta det till evig tid, ja, alltid och evinnerligen.ADB 373.2