Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Väldoftande kärleksbevis

    Judas hade en mycket hög uppfattning om sin egen förmåga att förvalta. Som affärsman menade han att han var mycket överlägsen sina medapostlar, och han hade kommit dem att se på honom på samma sätt. Han hade vunnit deras förtroende och hade ett starkt inflytande över dem. Hans påstådda sympati for de fattiga lurade dem. Hans listiga antydningar fick dem att se med misstroende på Marias tillgivenhet. Klagomålen gick runt bordet: “Varför detta slöseri! Denna smörjelse kunde ha sålts för mycket pengar till hjälp för de fattiga.” Maria hörde de klagande orden. Hon blev förskräckt. Hon var rädd för att hennes syster skulle klandra henne för slöseri. Utan att försvara sig eller att be om ursäkt stod hon i begrepp att smyga sig bort, då hennes Herre sade: “Låten henne vara. Varför oroen I henne?” Han såg att hon var förvirrad och ledsen. Han visste att i det som hon gjorde, hade hon gett uttryck för sin tacksamhet för att hennes synder blivit förlåtna. Han försökte att trösta henne. När han höjde sin röst över kritikernas mummel, sade han: “Det är en god gärning som hon har gjort mot mig. De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid. Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.”VP 554.1

    Den välluktande smörjelsen som Maria hade tänkt smörja Frälsarens döda kropp med, lät hon honom få del av medan han ännu levde. Vid begravningen kunde dess doft bara ha genomträngt graven. Nu gladde den hans sinne med en försäkran om hennes tro och kärlek. Josef från Arimatea och Nikodemus erbjöd inte Jesus sin kärleksgåva medan han ännu levde. Med bittra tårar kom de med sina dyrbara kryddor till hans kalla och omedvetna kropp. Kvinnorna som bar sina kryddor till graven fann att de hade kommit i onödan, eftersom han redan hade uppstått. Men Maria som visade Frälsaren sin kärlek medan han ännu kunde uppfatta hennes tillgivenhet, smorde honom till hans begravning. Och då han gick in i sin stora prövnings mörker, förde han med sig minnet av denna handling som en pant på den kärlek som hans återlösta skulle visa i all evighet.VP 554.2

    Det är många som bär fram sina dyrbara gåvor till de döda. När de står omkring den kalla, tysta kroppen, ger de lätt uttryck för många kärleksfulla ord. Både ömhet, uppskattning och hängivenhet offras på den som varken ser eller hör. Om dessa ord hade sagts medan det trötta sinnet så väl behövde dem, då örat kunde höra och sinnet kunde känna, hur dyrbar skulle inte deras doft då ha varit!VP 555.1

    Maria förstod inte helt sin kärleksfulla handling. Hon kunde inte svara sina anklagare. Hon kunde inte förklara varför hon hade valt detta tillfälle för att smörja Jesus. Den helige Ande hade lagt planer för henne, och hon hade följt hans ingivelse. Inspirationen nedlåter sig inte till att ange några skäl. Som ett osynligt närvarande väsen talar den till sinne och själ och påverkar oss till handling. Den är sitt eget försvar.VP 555.2

    Jesus talade om för Maria innebörden i det hon gjort. Han gav henne mer än han hade tagit emot. “När hon göt ut denna smörjelse på min kropp”, sade han, “gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.” Liksom alabasterflaskan, när den bröts sönder, fyllde hela huset med sin doft, skulle också Jesus dö och hans kropp skulle brytas ned, men han skulle uppstå från graven. Doften av hans liv skulle fylla jorden. Kristus älskade oss “och utgav sig själv för oss till en gåva och ett offer, ‘Gud till en välbehaglig lukt’.” (Ef. 5:2.)VP 555.3

    “Sannerligen säger jag eder”, sade Jesus. “Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.” När Frälsaren såg in i framtiden talade han med tillförsikt om sitt evangelium. Det skulle komma att predikas över hela världen. Och så långt evangelii förkunnelse sträckte sig skulle Marias gåva sprida sin väldoft och människor skulle bli välsignade genom hennes spontana handling. Konungariken skulle uppstå och falla, monarker och erövrare skulle bli glömda, men denna kvinnas handling skulle bli odödliggjord på kyrkohistoriens blad. Intill dess att ingen tid mer är, skulle denna sönderbrutna alabasterflaska berätta om Guds rikes kärlek till ett fallet släkte.VP 555.4

    Marias handling stod i skarp kontrast till det som Judas stod i begrepp att göra. Vilken svidande tillrättavisning skulle inte Jesus ha kunnat ge honom som hade utsått kritikens och de onda tankarnas frö i apostlarnas sinnen. Hur berättigat hade det inte varit om anklagaren hade blivit anklagad. Han som läser alla människors motiv och förstår varje handling, kunde inför de närvarande vid festen ha öppnat de mörka kapitlen i Judas’ erfarenhet. De genomskinliga anspråk på vilka bedragaren hade baserat sina ord, kunde ha blivit avslöjade. I stället för att visa medlidande med de fattiga tog han ifrån dem de pengar som var avsedda att hjälpa dem. Jesus hade kunnat väcka indignation mot honom för att han förtryckte änkan, den faderlöse och främlingen. Men om Jesus hade rivit masken av Judas skulle detta ha använts som motiv till att han förrådde Jesus.VP 556.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents