Tre gånger försäkran

Tre gånger hade Petrus öppet förnekat sin Herre och tre gånger hade Jesus krävt av honom en försäkran om hans kärlek och lojalitet och riktat samma inträngande fråga till honom som en hullingförsedd pil mot hans sårade sinne. Inför de församlade apostlarna avslöjade Jesus hur djup Petrus’ ånger var och visade hur grundligt ödmjuk den en gång skrytsamme aposteln hade blivit.VP 815.2

Petrus var av naturen handlingskraftig och impulsiv. Satan hade utnyttjat dessa karaktärsdrag för att övervinna honom. Strax innan Petrus förnekade Jesus, hade Jesus sagt till honom: ”Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete; men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.” — Luk. 22:31, 32. Den tiden hade nu kommit och förändringen hos Petrus var uppenbar. De närgående, prövande frågorna som Herren ställt till honom, hade inte väckt något övermodigt, självtillräckligt svar. På grund av hans förödmjukelse och ånger var Petrus nu bättre förberedd än någonsin ridigare, att bli en herde för hjorden.VP 816.1

Det första uppdrag som Jesus anförtrodde Petrus, då han återinsatte honom i hans uppgift, var att föda lammen. Detta var ett uppdrag som Petrus hade försvinnande liten erfarenhet av. Det skulle komma att kräva stor omsorg och mildhet, mycket tålamod och uthållighet. Det var en kallelse till honom att tjäna dem som var unga i tron, att undervisa de okunniga, att förklara Skrifterna för dem och att fostra dem till användbarhet i Kristi tjänst. Hittills hade Petrus inte varit lämplig att göra detta eller ens kunnat förstå dess betydelse. Men det var detta uppdrag som Jesus nu kallade honom att utföra. För detta uppdrag hade hans egen upplevelse av lidande och ånger förberett honom.VP 816.2

Före sin förnekelse hade Petrus alltid talat obetänksamt och av ögonblickets ingivelse. Han var alltid färdig att rätta andra och att säga vad som kom för honom, innan han ännu hade en egen klar uppfattning eller visste vad han skulle säga. Men den omvände Petrus var helt annorlunda. Han behöll sin tidigare iver, men Kristi nåd reglerade hans nit. Han var inte längre häftig och självmedveten. Han överskattade inte sig själv utan var lugn, samlad och kunde ta emot undervisning. Nu kunde han föda både lammen och fåren i Kristi hjord.VP 816.3

Frälsarens sätt att tala med Petrus var en undervisning både för honom själv och för hans medbröder. Det lärde dem att bemöta överträdaren med tålamod, sympati och förlåtande kärlek. Även om Petrus hade förnekat sin Herre, hade den kärlek, som gjorde att Jesus hade fördrag med honom, aldrig sviktat. Just sådan kärlek skulle underherdarna känna för fåren och lammen som anförtrotts i deras Vård. Nu, när Petrus kunde minnas sin egen svaghet och sitt eget misslyckande, kunde han vårda hjorden lika ömsint som Jesus hade behandlat honom.VP 816.4

Den fråga som Jesus hade ställt till Petrus var betydelsefull. För den som vill bli hans efterföljare och tjäna honom, nämner han endast ett villkor. ”Älskar du mig?”, frågade han. Detta är en nödvändig förutsättning. Även om Petrus kunde ha ägt alla andra förutsättningar, skulle han ändå inte ha kunnat bli en trogen herde över Herrens hjord, om han hade saknat Kristi kärlek. Kunskap, välvilja, vältalighet, tacksamhet och nit är hjälpmedel i det goda arbetet, men utan Jesu kärlek i sinnet blir den kristne förkunnarens uppdrag ett misslyckande.VP 817.1