Medan staden var i rörelse

I Jerusalem fanns också många som i det fördolda hade trott på Jesus och många som hade blivit vilseledda av prästerna och rådsherrarna. För dessa skulle evangelium förkunnas. De skulle kallas till omvändelse. Den storslagna sanningen, att förlåtelse för synd kunde vinnas bara genom Kristus, måste klargöras. Medan ännu hela Jerusalem var i rörelse på grund av de spännande händelserna under de senaste veckorna, skulle förkunnandet av evangelium göra det djupaste intrycket.VP 823.2

Men arbetet skulle inte stanna med detta. Det skulle utsträckas till jordens avlägsnaste gränser. Till sina efterföljare sade Jesus: Ni har varit vittnen till mitt självuppoffrande liv för världens bästa. Ni har sett mitt arbete för Israel. Även om de inte ville komma till mig för att de skulle få liv och även om präster och rådsherrar har gjort med mig vad de ville och även om de har förkastat mig, såsom Skrifterna har förutsagt, skall de ändå få ytterligare ett tillfälle att ta emot Guds Son. Ni har sett att jag villigt tar emot alla som kommer till mig och bekänner sina synder. Den som kommer till mig, honom kommer jag inte att avvisa. Alla som vill kan bli försonade med Gud och få evigt liv. Till er, mina efterföljare, överlämnar jag detta budskap om nåd. Det skall först förkunnas för Israel och sedan för alla släkten och språkområden och folk. Det skall förkunnas för judar och för ickejudar. Alla som tror skall samlas i en enda församling.VP 823.3

Genom den helige Andes gåva skulle Jesu efterföljare få en häpnadsväckande kraft. Deras förkunnelse skulle bekräftas genom tecken och under. Underverk skulle utföras, inte bara av apostlarna, utan av alla dem som toge emot deras budskap. Jesus sade: “Genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola bliva friska.” — Mark. 16:17, 18.VP 824.1

På den tiden använde man sig ofta av förgiftning. Samvetslösa människor drog sig inte för att på detta sätt röja ur vägen sådana som stod i vägen för deras ärelystnad. Jesus visste att hans efterföljares liv skulle komma att utsättas för faror. Många skulle komma att anse, att de gjorde Gud en tjänst genom att döda hans vittnen. Därför lovade han dem skydd mot denna fara.VP 824.2

Jesu efterföljare skulle få samma makt att bota “alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet bland folket”, som Jesus hade. Genom hans namn skulle de bota kroppens sjukdomar, samtidigt som de vittnade om hans makt att läka själen. (Matt. 4:23; 9:6.) Och nu gavs löfte om en ny nådegåva. Jesu efterföljare skulle förkunna evangelium bland andra folk och de skulle få förmåga att tala andra språk. Apostlarna och deras medhjälpare var olärda människor, men genom Andens utgjutande på pingstdagen blev deras tal rent, enkelt och exakt, både i fråga om uttryckssätt och språkmelodi, vare sig de talade sitt eget eller ett främmande språk.VP 824.3

På detta sätt gav Jesus sina efterföljare deras uppdrag. Han skapade alla förutsättningar för arbetets utförande och tog själv på sig ansvaret för dess framgång. Så länge de lydde hans ord och arbetade i gemenskap med honom, skulle de inte misslyckas. Han uppmanade dem att gå ut till alla nationer. Res till de avlägsnaste platserna i den bebodda världen och kom ihåg, att jag kommer att vara med er där. Arbeta i tro och med tillförsikt, för den tid kommer aldrig, då jag överger er.VP 824.4

Frälsarens uppdrag till apostlarna inbegriper alla troende. Det inbegriper alla som tror på Jesus, intill tidens slut. Det är ett ödesdigert misstag att tro att arbetet för människors frälsning uteslutande hänger på den därtill utsedde förkunnaren. Evangelium har anförtrotts alla som har fått del av den himmelska inspirationen. Alla som tar emot Kristi liv, har fått uppdraget att arbeta för sina medmänniskors räddning. Det var för detta arbete som församlingen grundades. Alla som tar dess heliga löften på sig, är därmed förpliktade att vara Kristi medarbetare.VP 824.5

“Anden och bruden säga: ‘Kom’. Och den som hör det, han säge: ‘Kom.’” — Upp. 22:17. Var och en som hör, skall upprepa inbjudningen. Vilken vår uppgift än må vara i livet, bör vårt första intresse vara att vinna människor för Kristus. Vi kan kanske inte tala till församlingen, men vi kan arbeta för enskilda människor. Vi kan låta dem få del av den undervisning, som vi fått från vår Herre. Att vara Kristi medarbetare är inte bara att förkunna. De som ger lindring åt de sjuka och lidande, som hjälper de behövande, som talar tröstens ord till dem som är förtvivlade och till dem som har svag tro, är Kristi medarbetare. Nära och fjärran finns det människor, som tyngs ned av skuldkänsla. Det är inte umbäranden, hårt arbete eller fattigdom som gör att mänskligheten degenererar, utan skuld och felaktigt handlande. Detta skapar oro och otillfredsställdhet. Jesus vill att hans tjänare skall hjälpa människor, som är sjuka av synd.VP 825.1