Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Med gudomligt tålamod

    Hur kärleksfullt behandlade inte Frälsaren den som en gång skulle förråda honom. I sin undervisning berörde Jesus principerna för välgörenhet som träffade själva girighetens kärna. Han framställde för Judas snikenhetens avskyvärda natur. Många gånger fann apostlarna att Judas’ karaktär där-igenom avslöjades och hans synd påvisades, men han ville inte bekänna sin synd och överge sin orättfärdighet. Han var självtillräcklig. I stället för att stå emot frestelsen fortsatte han att vandra sin svekfulla väg. Jesus stod för honom som ett levande exempel på vad han måste bli, om han ville skörda frukterna av Jesu gudomliga medlarskap och verk. Men Judas slog dövörat till för denna undervisning gång efter gång. Jesus gav honom inte någon skarp tillrättavisning för hans girighet. Med gudomligt tålamod hade han fördrag med den vilsegångne Judas, även om han gav honom bevis för att han genomskådade honom. Han framställde för honom de högsta motiv för att handla rätt. Om Judas ändå förkastade himmelens ljus skulle han vara utan ursäkt.Vn 289.1

    I stället för att vandra i ljuset valde Judas att behålla sina fel. Onda begär, bitter hämndlystnad, mörka och vresiga tankar fick allt större utrymme i hans sinne. Till slut hade Satan fått honom helt under sitt inflytande. Judas blev ett redskap för Jesu fiender.Vn 289.2

    När han kom i beröring med Jesus hade han vissa värdefulla egenskaper, som kunde ha gjort honom till välsignelse för församlingen. Om han hade varit villig att bära Jesu ok kunde han ha blivit en av de ledande apostlarna. Men han förhärdade sitt hjärta när hans fel påtalades. I sin stolthet och upproriskhet valde han att gå självupphöjelsens väg och gjorde sig själv olämplig för den uppgift som Gud hade gett honom att utföra.Vn 289.3

    Alla apostlarna hade allvarliga karaktärsfel, då Jesus kallade dem till sin tjänst. Inte ens Johannes, som stod närmast honom som är »saktmodig och ödmjuk i hjärtat», hade en mild och ödmjuk natur. Han och hans bror kallades »tordönssönerna”. Medan de var med Jesus väckte varje ringaktning, som visades honom, deras vrede och stridslystnad. Häftigt lynne, hämndbegär och benägenhet att kritisera var egenskaper som utmärkte den mest »älskade lärjungen”. Han var stolt och angelägen om att bli den främste i Guds rike. Men dag efter dag såg han Jesu mildhet och fördragsamhet i motsats till sitt eget våldsamma sinnelag och hörde hans undervisning om ödmjukhet och tålamod. Han öppnade sitt sinne för det gudomliga inflytandet och blev inte bara en hörare utan en görare av Frälsarens ord. Jaget doldes i Jesus. Han lärde sig att axla Jesu ok och bära hans börda.Vn 290.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents