Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Ljusa förhoppningar

    Maria funderade över Simeons vittomfattande och långtgående profetia. I det att hon betraktade barnet, som låg i hennes armar, erinrade hon sig de ord som herdarna från Betlehem hade sagt. Hennes sinne fylldes av tacksam glädje och ljusa förhoppningar. Simeons ord påminde henne om det profetiska uttalandet av Jesaja: »Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, odh en telning från dess rötter skall bära frukt. Och på honom skall Herrens Ande vila, vis-hets odh förstånds Ande, råds ooh starkhets Ande, Herrens kunskaps och fruktans Ande... Rättfärdighet Skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter.” »Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart... Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.» — Jes. 11:1—5; 9:2—6.Vn 45.4

    Ändå förstod inte Maria Jesu uppdrag. Simeon hade pro-feterat om honom att han skulle bli ett ljus som skulle upplysa världens nationer, liksom han skulle förhärliga Israel. Detsamma hade änglarna meddelat om Frälsarens födelse som ett glädjebudskap till alla folk. Gud försökte tillrättalägga den inskränkta judiska uppfattningen om Messias’ uppgift. Han ville att människorna skulle se honom inte bara som Israels befriare utan som världens Återlösare. Men det måste gå ännu många år, innan till och med Jesu mor kunde förstå hans uppgift.Vn 46.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents