Lämnar oss inte ensamma

Under alla prövningar har vi en hjälpare som aldrig sviker. Han lämnar oss inte ensamma att kämpa med frestelsen, att strida mot det onda och slutligen krossas under sorger och bördor. Även om vi inte nu kan se honom, kan vi genom tron höra hans röst säga: »Frukta icke, jag är med dig.» »Jag är den förste och den siste och den levande; jag var död, men se, jag lever i evigheternas evigheter.» — Upp. 1:18. Jag har uthärdat dina sorger, kämpat dina strider och mött dina frestelser, jag känner dina tårar, jag har också gråtit. Den sorg som är för djup att viskas i en människas öra känner jag. Tro inte att du är ensam och övergiven. Även om din smärta inte kan finna genklang hos någon människa på jorden, se på mig och lev! »Ja, om än bergen vika bort och höjderna vackla, så skall min nåd icke vika ifrån dig och mitt fridsförbund icke vackla, säger Herren, din förbarmare.” — Jes. 54:10.Vn 483.1

Hur högt en herde än må älska sina får, älskar han dock sina söner och döttrar ännu högre. Jesus är inte endast vår herde han är »evig Fader». Och han säger: »Jag känner mina får, och mina får känna mig, såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern.” — Joh. 10:14, 15. Vilka ord! Den enfödde Sonen som är i Faderns sköte, han som Gud har förklarat vara »den man som fick stå mig nära». (Sak. 13:7.) Gemenskapen mellan honom och den evige Guden får tjäna som liknelse för att förklara gemenskapen mellan Kristus och hans barn på jorden.Vn 483.2

Eftersom vi är Faderns gåva och hans mödas lön, älskar Jesus oss. Han älskar oss som sina barn. Kära läsare, han älskar dig! Själva himmelen kan inte erbjuda någonting större, någonting bättre. Förtro dig därför åt Gud.Vn 483.3

Jesus tänkte på alla människor över hela världen som hade vilseletts av falska herdar. De som han längtade efter att samla som sina får i sitt fårhus, var spridda bland vargar. Han sade: »Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus, också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.”Vn 484.1

»Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv — för att sedan taga igen det.» Det innebär att min Fader har så älskat dig att han älskar mig mer, därför att jag ger mitt liv för att frälsa dig. Genom att bli din ställföreträdare och löftesman, genom att ge mitt liv, genom att ikläda mig din skuld och bära dina överträdelser har jag blivit än mer älskad av min Fader.Vn 484.2

»Jag giver mitt liv — för att sedan taga igen det. Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det.» Som medlem av den mänskliga familjen var han dödlig, såsom Gud var han källan till liv för världen. Han kunde ha motstått döden och vägrat att gå in under dess välde, men han gav frivilligt sitt liv för att föra liv och oförgänglighet fram i ljuset. Han bar världens synd, utstod dess förbannelse, gav sitt liv såsom ett offer, för att människorna inte skulle dö den eviga döden. »Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor dem lade han på sig ... han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade. Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men Herren lät allas vår missgärning drabba honom.» — Jes. 53:4—6.Vn 484.3