Mot Oljeberget

Efter lovsången gick de ut. Genom de överfyllda gatorna banade de sig väg, fortsatte ut genom stadsporten i riktning mot Oljeberget. De vandrade sakta fram, var och en upptagen av sina egna tankar. Då de började gå ner genom dalen och närmade sig Oljeberget, sade Jesus med den djupaste sorgsenhet: »I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: ‘Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras’.” — Matt. 26:31. Apostlarna lyssnade med sorg och förvåning. De kom ihåg hur många hade tagit anstöt och lämnat Jesus, då han i synagogan i Kapernaum talade om sig själv som livets bröd. Men de tolv hade ju inte visat sig svekfulla. Petrus, som talade på sina medapostlars vägnar, hade förklarat sin trohet mot Jesus. Frälsaren hade då sagt: »Har icke jag själv utvalt eder, i tolv? Och likväl är en av eder en djävul.” — Joh. 6:70. Under påskmåltiden hade Jesus sagt att en av de tolv skulle förråda honom och att Petrus skulle förneka honom. Men nu gällde hans ord dem alla.Vn 675.3

Nu protesterade Petrus häftigt: »Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall» Under påskmåltiden hade han förklarat: »Mitt liv vill jag giva för dig.» Jesus hade då varnat honom att han redan den natten skulle förneka sin Frälsare. Nu upprepar Jesus varningen: »Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.» Men Petrus försäkrade då »ännu ivrigare: ‘Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig.’ Sammalunda sade ock alla de andra». (Mark. 14:29, 30, 31.) I sitt självförtroende förnekade de det som sagts till dem två gånger av honom som visste allt. De var inte beredda för provet. När frestelsen kom över dem, skulle de förstå sin egen svaghet.Vn 675.4