Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Hela universum bevittnade

    Hela himmelen och alla de syndfria världarna hade bevittnat striden. Med vilket spänt intresse följde de inte med i de avslutande scenerna i striden. De såg Frälsaren gå in i Getsemane örtagård, nedböjd under ett stort mörkers skräck. De hörde hans bittra rop: »Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig.» — Matt. 26:39. Då Fadern dolde sin närvaro, såg de Jesus sörja under en sorg vars bitterhet var större än den han upplevde i sin sista stora kamp mot döden. Blodssvetten tvingades fram ur hans porer och föll som droppar på marken. Tre gånger bad han om befrielse. Himmelen kunde inte längre uthärda att se detta. En tröstens budbärare sändes till Guds Son.Vn 765.1

    Himmelen såg det gudomliga offret förrådas och överlämnas i händerna på en mordisk pöbel. Under smädelser och våld fördes han iväg från den ena domstolen till den andra. De hörde förföljarnas smädelser om hans låga börd. De hörde en av hans mest älskade apostlar förneka honom, förbanna och svära. De såg Satans frenetiska ansträngningar och hans makt över människornas sinnen. Vilken fruktansvärd scen! Frälsaren grips vid midnattstiden i Getsemane, släpas hit och dit från palats till domstol, två gånger anklagad inför prästerna, två gånger inför Stora rådet, två gånger inför Pilatus, en gång inför Herodes, smädas och gisslas, döms och förs ut för att korsfästas. De ser honom bära korsets tunga börda. De hör Jerusalems döttrar gråta över honom och pöbeln håna honom.Vn 765.2

    Himmelen såg med sorg och förvåning Jesus hänga på korset, under det att blodet flöt från hans sargade tinningar, och svett, blandad med blod, bröt ut på hans panna. Från hans händer och fötter föll blod, droppe efter droppe ned på klippan, i vilken man huggit ett hål för korset. De sår som spikarna hade åstadkommit, vidgades under hans kroppstyngd som slet i hans händer. Hans plågade andning blev snabb och djup, under det att hans själ våndades under världens syndbörda. Hela himmelen fylldes med förundran, då Jesus mitt i sitt fruktansvärda lidande uppsände bönen: »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra.” — Luk. 23:34. Ändå stod det människor där som var skapade till Guds avbild och som nu hade slutit sig samman för att pina livet ur hans enfödde Son. Vilken scen för det himmelska universum!Vn 765.3

    Ondskans alla furstar, väldigheter och makter hade samlats omkring korset och kastat otrons helvetesskugga in i människors sinnen. När Gud skapade dessa väsen för att stå inför hans tron var de vackra och omstrålade av härlighet. Deras älsklighet och härlighet stod i överensstämmelse med deras upphöjda ställning. De var berikade med Guds visdom och utrustade med de himmelens krafter och befogenheter som tillkom dem. De var den Allsmäktiges sändebud. Men vem kunde i de fallna änglarna känna igen de härliga serafer som en gång gjorde tjänst i den himmelska administrationen?Vn 766.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents