Vad skulle nu hända?

Den hämnd som prästerna hade tänkt sig skulle bli så angenäm hade redan blivit bitter för dem. De visste att folket dömde dem strängt. De visste att samma personer som de hade upphetsat mot Jesus, nu var förskräckta över sin egen skamliga gärning. Dessa präster hade försökt att tro att Jesus var en bedragare, men det hade inte lyckats. Några av dem hade stått vid Lasarus’ grav och hade sett den döde komma tillbaka till livet. De bävade av fruktan för att Jesus själv skulle stå upp från de döda och visa sig för dem igen. De hade hört honom förklara att han hade makt att ge sitt liv och makt att ta det tillbaka. De kom ihåg att han hade sagt: »Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.” — Joh. 2:19. Judas hade berättat för dem om vad Jesus hade sagt till apostlarna under deras sista resa till Jerusalem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.” — Matt. 20:18, 19. Då de hörde detta, hade de smädat och gjort narr av honom. Men nu kom de ihåg att Jesu förutsägelser hade blivit uppfyllda dittills. Han hade sagt att han skulle uppstå på den tredje dagen. Vem kunde säga att inte också detta skulle inträffa? De längtade efter att kunna driva bort dessa tankar, men de kunde det inte. Liksom deras fader, djävulen, trodde de och darrade.Vn 782.1

När nu upphetsningens raseri var över, började bilden av Jesus tränga in i deras tankar. De såg honom som han stod framför sina fiender, lugn och utan att klaga, under det att han led under deras smädelser och hån. Alla händelser i samband med hans förhör och korsfästelsen erinrade de sig nu, med en överväldigande övertygelse om att han var Guds Son. De kände att han när som helst kunde stå framför dem, den anklagade som anklagare, den dömde som domare, den mördade för att kräva rättfärdighet i form av sina mördares död.Vn 783.1