KAPITEL 78—OSJÄLVISKT TJÄNANDE

De som efter bästa förmåga deltaga i arbetet för andras bästa genom att i det dagliga livet på ett praktiskt sätt ådagalägga sitt intresse för dem, icke blott lindra människors lidanden genom att hjälpa dem att bära deras bördor, utan främja också i hög grad sitt eget andliga och kroppsliga välbefinnande, En god handling gagnar både den som är föremål för handlingen och den som utför den. Om du förgäter dig själv i ditt intresse för andra, vinner du seger över dina svagheter. Den tillfredsställelse du erfar, då du gör det goda, skall hjälpa dig att uppodla ett sunt föreställningsliv.BU 275.1

Nöjet av att göra gott upplivar sinnet och stärker hela varelsen. Medan de rättfärdigas anleten lysa av glädje och giva uttryck åt själens sedliga kraft, äro de själviska och giriga nedslagna och dystra. Deras moraliska brister komma till uttryck i deras ansikten. Själviskhet och egenkärlek sätta sin stämpel på den yttre människan.BU 275.2

Den människa, som är driven av sann, osjälvisk god-het, är delaktig i den gudomliga naturen, emedan hon undkommit »den förgängelse, som i följd av den onda begärelsen råder i världen”. De själviska och giriga däremot hava omhuldat sin själviskhet, tills denna har för-intat deras mänskliga känslor, och deras anleten snarare återspegla den fallne fienden, än renhet och helighet.BU 275.3