“Människan skall leva icke allenast av bröd” utan av varje Guds ord. Ofta kan en Kristi efterföljare komma i en sådan situation att det blir omöjligt för honom art tjäna Gud och samtidigt fortsätta med sitt förvärvsarbete. Det ser kanske ut som om lydnad för någon tydlig Guds förordning skulle beröva honom hans livsuppehälle. Satan vill gärna få honom att tro att han måste offra sin samvetsövertygelse. Men det enda som vi i denna värld kan lita på är Guds ord. “Söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.” — Matt. 6:33. När vi lärt känna kraften i hans ord kommer vi inte att följa Satans ingivelser för att få dagligt bröd eller för att rädda vårt liv. Vi frågar bara: Vad vill Gud och vilket är hans löfte? När vi vet det kommer vi att lyda det ena och förtrösta på det andra. VP 109.1
Under den sista stora sammandrabbningen i striden med Satan kommer de som är trogna mot Gud att se varje jordiskt stöd ryckas undan. Eftersom de vägrar att bryta mot hans vilja för att lyda jordiska makter kommer man att förbjuda dem att både köpa och sälja. Man kommer till sist att ge order om att de skall dödas. Se Upp. 13:11-17. Men de som lyder har fått löftet: “Han skall bo på höjderna, klippfästen skola vara hans värn, sitt bröd skall han få, och vatten skall han hava beständigt.” — Jes. 33:16. Genom detta löfte skall Guds barn leva. När jorden skall bli ödelagd av brist på mat, skall de bli mättade. “De skola icke komma på skam i den onda tiden, och i hungerns dagar skola de varda mättade.” — Ps. 37:19. Det var denna nödens tid som profeten Habackuk såg i vision. Hans ord ger uttryck åt församlingens tro: “Fikonträdet blomstrar icke mer, och vinträden giva ingen skörd, olivträdets frukt slår fel, och fälten alstra ingen äring, fåren ryckas bort ur fållorna, och inga oxar finnas mer i stallen. Likväl vill jag glädja mig i Herren och fröjda mig i min frälsnings Gud.” — Hab. 3:17, 18. VP 109.2