Av alla de slutsatser vi kan dra av Herrens första stora frestelse finns ingen viktigare än den som gäller behärskandet av begär och passioner. Under alla tider har sådana frestelser som vädjar till vår fysiska natur, varit de effektivaste för att fördärva och förnedra människosläktet. Genom omåttlighet söker Satan ödelägga de andliga och moraliska förmågor som Gud gett människan som en ovärderlig gåva. Därigenom blir det omöjligt för människor att uppskatta det som har evighetsvärde. Genom eftergift för syndiga böjelser får Satan tillfälle att ur själen avlägsna varje spår av likhet med Gud. VP 110.1
Det otyglade tillfredsställandet av begären och den sjuklighet och det förfall som följde därav, som utmärkte tiden för Kristi första ankomst, skall åter göra sig gällande, men med en ännu högre grad av ondska, vid tiden för hans andra ankomst. Jesus förklarar att förhållandena i världen skall likna tillståndet omedelbart före den stora floden och de förhållanden som rådde i Sodom och Gomorra. Människornas alla uppsåt och tankar skall vara enbart onda. VP 110.2