Den som kämpar mot begärens makt, måste se på Frälsaren i frestelsens öken. Betrakta honom också i hans dödskamp på korset, när han utropade: “Jag törstar.” — Joh. 19:28. Han har uthärdat allt som det är möjligt för oss att uthärda. Hans seger är vår. Jesus förlitade sig på sin himmelske Faders visdom och makt. Han förklarar: “Herren, Herren hjälper mig, därför kände jag ej smädelsen, . . . jag visste ju, att jag ej skulle komma på skam. . . Se, Herren, Herren hjälper mig.” — Jes. 50:7-9. Han hänvisar också till sitt eget exempel och säger till oss: “Vem är bland eder, som fruktar Herren och hör hans tjänares röst? Om han än vandrar i mörkret och icke ser någon ljusning, så förtröste han dock på Herrens namn och stödje sig vid sin Gud.” — Vers 10. “Denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till”, sade Jesus. — Joh. 14:30. Satans spetsfundigheter fann inte någon genklang hos honom. Han samtyckte inte till synden. Inte ens genom en tanke gav han efter för frestelsen. Detta kan också bli vår erfarenhet. Jesu mänskliga natur var förenad med hans gudomliga. Han var rustad för striden genom den helige Andes inneboende. Och han kom för att göra oss delaktiga av den gudomliga naturen. Så länge vi är förenade med honom genom tron, har synden inte någon makt över oss. Gud sträcker sig efter vår tros hand för att ge den ett fast grepp om Kristi gudom, så att vår karaktär blir fullkomnad. VP 111.2
Hur detta förverkligas har Jesus visat oss. Genom vilka medel övervann han i striden mot Satan? Genom Guds ord. Endast genom Ordet kunde han motstå frestelsen. “Det är skrivet”, sade han. “Genom dem har han ock skänkt oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att I skolen, i kraft av dem, bliva delaktiga av gudomlig natur och undkomma den förgängelse som i följd av den onda begärelsen råder i världen.” — 2 Petr. 1:4. Varje löfte i Guds ord är vårt. “Av vart och ett ord, som utgår ur Guds mun”, skall vi leva. När vi ansätts av frestelser skall vi inte se på omständigheterna eller på vår egen svaghet utan på Ordets kraft. All dess kraft är vår. Psalmisten säger: “Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.” “Efter dina läppars ord. . . tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.” — Ps. 119:11; 17:4. VP 112.1