Jesus ogillade njutningslystnad i alla former, men han var sällskaplig till sin natur. Han antog inbjudningar från alla samhällsklasser och avlade besök i hemmen hos rika och fattiga, lärda och olärda och sökte höja deras tankar från vardagslivets problem till det andliga och eviga. Han tillät inga utsvävningar. Det fanns ingenting av lättsinne i hans uppträdande, men han tyckte om oskyldig glädje och visade att han godkände sällskaplig samvaro genom att själv ta del i den. Ett judiskt bröllop var en intrycksfull händelse och Människosonen visade att han inte ogillade dess glädje. Genom att närvara vid bröllopsfesten hedrade Jesus äktenskapet såsom en gudomlig förordning. VP 140.3