Både i Gamla och Nya Testamentet används äktenskapet som symbol på den innerliga och heliga föreningen mellan Kristus och hans folk. Bröllopsglädjen påminde Kristus om den glädje som han skall få uppleva den dag då han för hem sin brud till Faderns boningar och då de återlösta tillsammans med Återlösaren skall delta i Lammets bröllopsmåltid. Han säger: “Såsom en brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda sig över dig.” — Jes. 62:5. “Du skall icke mer kallas ‘den övergivna’. . . du skall få heta. . . ‘min lust’. . . ty Herren har sin lust i dig.” — Jes. 62:4. “Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel.” — Sef. 3:17. Då aposteln Johannes fick se himmelska förhållanden i en vision skrev han: “Jag hörde likasom röster av en stor skara, lika bruset av stora vatten och dånet av starka tordön; de sade: ‘Halleluja! Herren, vår Gud, den Allsmäktige, har nu trätt fram såsom konung. Låtom oss glädjas och fröjda oss och giva honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo’.” — Upp. 19:6, 7. “Saliga äro de som äro bjudna till Lammets bröllopsmåltid.” — Upp. 19:9. VP 141.1