Mer än ett halvt århundrade hade gått sedan den kristna församlingen organiserades. Under de åren hade evangeliets budskap mött motstånd hela tiden. Dess fiender hade aldrig upphört med sina ansträngningar, och till slut hade de lyckats att få den romerske kejsarens makt riktad mot de troende. GVoe 424.1
I den fruktansvärda förföljelsen som följde gjorde aposteln Johannes mycket för att bekräfta de kristnas tro och göra den starkare. Han förkunnade ett budskap som hans motståndare inte kunde säga emot. Det budskapet hjälpte de troende att visa mod och trohet när de gick igenom alla de prövningar som drabbade dem. Ibland verkade det som om de kristnas tro skulle vackla inför det våldsamma motståndet som de var tvungna att möta. Då upprepade den gamle och prövade aposteln berättelsen om Fräl-saren som hade blivit korsfäst och uppstått. Han gjorde det med kraft och vältalighet. Han höll fast vid sin tro. Från honom ljöd alltid det glada budskapet: ”Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna 569| ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord Det vi har sett och hört förkunnar vi för er” (1 Joh. 1:1-3). GVoe 424.2
Johannes blev mycket gammal. Han fick se hur Jerusalem blev förstört och hur det praktfulla templet förvandlades till en ruin. Han levde längre än alla de andra apostlarna som hade varit tillsammans med Frälsaren under hans verksamhet på jorden. Därför hade hans budskap stor kraft när han förkunnade att Jesus var Messias, världens Frälsare. Ingen kunde tvivla på att han var uppriktig, och många blev omvända genom hans för-kunnelse. GVoe 424.3
Judarnas ledare var fyllda av bittert hat mot Johannes för att han var trogen mot Kristus sak utan att de kunde rubba honom. De förklarade att deras motstånd mot de kristna skulle vara förgäves så länge som folket lyssnade till Johannes förkunnelse. Om man skulle kunna få människor till att glömma Jesus underverk och hans undervisning måste man tysta den här djärva förkunnaren. GVoe 425.1