I slutet av boken fanns en sammanfattning av hur Gud handlat med Israel och en upprepning av de kommande händelserna, och där var beskrivningen av detta extra tydlig. Då hela Israel lyssnade hade Mose förklarat: FMM 269.4
” Lyssna, ni himlar, jag vill tala!
Hör, du jord, min muns ord!
Som regnet ska min lära droppa,
som daggen ska mitt tal flöda,
som rikligt regn på grönska,
som regnskurar på gräs.
HERRENS namn ska jag förkunna.
Ge äran åt vår store Gud!
Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, för alla hans dagar är rätta.
En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han” FMM 269.5
(5 Mos. 32:1-4).
”Kom ihåg forna dagar.
Ge akt på gångna släktens år.
Fråga din far, han ska berätta för dig,
dina äldste, de ska säga dig det.
När den Högste gav arvslotter åt folken,
när han spred ut människors barn,
då utstakade han gränserna för folken
efter antalet av Israels barn,
för HERRENS del är hans folk,
Jakob är hans arvedels lott.
Han fann honom i öknens land,
i ödslig, tjutande ödemark.
Han omslöt honom och tog honom i sin vård,
han bevarade honom som sin ögonsten” FMM 270.1
(5 Mos. 32:7-10)
”Han övergav Gud, sin skapare,
och föraktade sin frälsnings klippa.
De retade honom med främmande gudar,
väckte hans vrede med vidrigheter.
De offrade åt onda andar som inte är Gud,
åt gudar de inte kände,
nya gudar som nyss kommit till
och som era fäder inte fruktade.
Du övergav Klippan som födde dig,
du glömde Gud som gav dig livet.
Herren såg det och förkastade dem,
eftersom hans söner och döttrar hade kränkt honom.
Han sade: Jag ska dölja mitt ansikte för dem,
jag ska se vilket slut de får,
för de är ett förvänt släkte, barn utan trohet.
De har provocerat mig med gudar som inte är gudar,
väckt min vrede med sina tomma avgudar. FMM 270.2
Därför ska jag provocera dem med det som inte är ett folk, med ett dåraktigt hednafolk ska jag väcka deras förtret” (5 Mos. 32:15-21). FMM 271.1
”Jag ska hopa olyckor över dem,
jag ska skjuta mina pilar mot dem.
Svält ska drabba dem,
feberglöd förtära dem,
pest som bittert pinar. .
De är ett rådlöst folk,,
och förstånd finns inte i dem.
Vore de visa skulle de inse detta,
de skulle förstå vilket slut de måste få.
Hur kan en jaga tusen framför sig,
två driva tiotusen på flykten,
om inte deras Klippa hade sålt dem,
HERREN hade utlämnat dem?
Våra fienders klippa är inte som vår Klippa,
det kan de själva döma om, .
Sådant ligger förvarat hos mig,
förseglat i mina förrådshus.
Min är hämnden och vedergällningen
vid tiden då deras fot ska vackla,
för deras olyckas dag är nära,
det som väntar dem kommer med hast” FMM 271.2
(5 Mos. 32:23, 24, 28-31, 34, 35).