Han vidtog också åtgärder för att tillsätta tjänstemän som skulle styra folket i överensstämmelse med den judiska lagboken. ”Och du Esra, ska efter den vishet du fått av Gud”, befallde han, ”utse domare och lagkloka som ska skipa rätt bland allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känner din Guds lagar. Om någon inte känner dem ska ni lära honom dem. Den som inte följer din Guds lag och kungens lag ska omgående dömas, antingen till döden eller till förvisning, indragning av egendom eller fängelse” (Esra 7:24-26). FMM 412.3
På så sätt hade Esra, ”eftersom Guds goda hand var över honom”, övertalat kungen att ge ett stort bidrag till hemresan för hela Israels folk och de präster och leviter i det medisk-persiska kungariket som ville ”fara till Jerusalem” (Esra 7:9, 13). Nu blev det möjligt för förskingringens barn att återvända till det land som hörde samman med löftena till Israels hus om att de skulle bo där. FMM 412.4
Denna kungörelse skapade stor glädje bland dem som tillsammans med Esra hade studerat Guds avsikter för hans folk. ”Välsignad är Herren, våra fäders Gud”, utropade Esra, ”som ingav kungen i hjärtat att smycka HERRENS hus i Jerusalem, och som lät mig finna nåd inför kungen och hans rådgivare och kungens alla mäktiga furstar” (Esra 7:27, 28). FMM 412.5
Att Artasasta (Artaxerxes Longimanus) utfärdade denna kungörelse visade tydligt Guds försyn. Somliga förstod detta, och de utnyttjade med glädje förmånen att kunna återvända under så gynnsamma omständigheter. Man bestämde en allmän mötesplats, och de som ville fara till Jerusalem samlades på den bestämda tiden för den långa resan. ”Jag samlade dessa vid floden som flyter mot Ahava”, säger Esra, ”och vi slog läger där i tre dagar” (Esra 8:15). FMM 412.6