Men återuppbyggnaden av Jerusalems försvarsanläggningar gick inte obehindrat framåt. Satan arbetade på att väcka motstånd och skapa modlöshet. Sanballat, Tobia och Geshem, hans främsta medhjälpare i detta, bestämde sig nu för att hindra arbetet med återuppbyggnaden. De försökte åstadkomma splittring bland arbetarna. De förlöjligade byggarnas ansträngningar genom att förklara att företaget var omöjligt och förutsade att det skulle misslyckas. FMM 432.6
”Vad är det de eländiga judarna gör?” utropade Sanballat full av förakt. ”... Ska de en dag få arbetet klart? Kan de ge liv åt de brända stenarna i grushögarna?” Tobia var ännu mer hånfull och tillade: ”Om så bara en räv hoppar upp på deras stenmur river han den” (Neh. 4:2, 3). FMM 433.1
Byggnadsarbetarna drabbades snart av häftigare motstånd. De tvingades att ständigt vara på sin vakt mot sina motståndares intriger. Motståndarna påstod att de var vänligt sinnade, men på olika sätt försökte de ändå skapa förvirring och rådlöshet och väcka misströstan. De ansträngde sig för att slå ner modet hos judarna. De konspirerade för att dra in Nehemja i sina nät, och det fanns hycklande judar som visade sig vara beredda att hjälpa till i denna lömska plan. Ryktet spreds att Nehemja konspirerade mot den persiske kungen och tänkte upphöja sig själv till kung över Israel, och att alla som hjälpte honom var förrädare. FMM 433.2
Men Nehemja fortsatte att se upp till Gud för att få vägledning och stöd, och det ledde till att ”folket arbetade helhjärtat” (Neh. 4:6). Byggarbetet gick framåt tills luckorna var utfyllda och hela muren var färdigbyggd upp till hälften av dess planerade höjd. FMM 433.3