Prästerna fanns bland dem som först greps av Nehemjas målmedvetenhet och iver. På grund av sin inflytelserika ställning kunde dessa män göra mycket för att föra arbetet framåt eller hindra det. Deras villiga samarbete redan vid starten bidrog i hög grad till framgången i arbetet. De flesta av Israels furstar och ledare gjorde sin plikt på ett lysande sätt, och dessa trogna män får ett hedersomnämnande i Guds bok. FMM 431.6
Det fanns några få, de förnäma adelsmännen från Tekoa, som inte ville ”böja sin nacke för att tjäna sin Herre” (Neh. 3:5). Minnet av dessa tröga tjänare är märkt med skam och har förts vidare som varning till alla kommande generationer. FMM 431.7
I varje religiös rörelse finns det somliga som isolerar sig och vägrar att anstränga sig det minsta för att hjälpa till. Samtidigt kan de inte förneka att det handlar om Guds verk. Det vore bra för sådana människor att påminna sig den skrift som finns i himlen - den bok där inget har utelämnats, som inte innehåller några fel och som de ska dömas efter. Där står varje försummat tillfälle att tjäna Gud. Varje handling som utförts i tro och kärlek är också nertecknad där för alltid. FMM 432.1
Jämfört med Nehemjas inspirerande inflytande hade stormännen från Tekoa inte mycket att komma med. Folket i allmänhet var genomsyrat av fosterlandskärlek och iver. Kunniga och inflytelserika män organiserade de olika stadsinvånarna i grupper, och varje ledare tog ansvar för att bygga upp en särskild del av muren. Om somliga står det att de byggde ”mitt emot sitt eget hus” (Neh. 3:10, 23, 28, 29). FMM 432.2
Nehemjas kraft avtog inte heller, nu när arbetet verkligen hade påbörjats. Med outtröttlig vaksamhet höll han uppsikt över byggandet, instruerade arbetarna, uppmärksammade hindren och vidtog åtgärder för oförutsedda händelser. Hans inflytande märktes hela tiden längs den fem kilometer långa muren. Han uppmuntrade dem som var rädda med väl valda ord, manade på de långsamma och gav sitt bifall åt de flitiga. FMM 432.3
Nehemja bevakade alltid rörelserna hos deras fiender. Nu och då sam lades de på avstånd och samtalade med varandra som om de lade onda planer. Sedan försökte de avleda arbetarnas uppmärksamhet medan de närmade sig. FMM 432.4
Under sina många aktiviteter glömde Nehemja inte bort källan till sin styrka. Hans hjärta var alltid upplyft till Gud, den store Uppsyningsmannen över alla. ”Himlens Gud ska låta det gå oss väl” (Neh. 2:20), utropade han. Orden upprepades och återupprepades och fick hjärtat att slå snabbare hos alla som arbetade på muren. FMM 432.5