Jeremia vittnar om denna tid av förändring när människans stolthet ska slås ner: ”Jag såg på jorden, och den var öde och tom, upp mot himlen, och där fanns inget ljus. Jag såg på bergen, och de bävade och alla höjder vacklade. Jag såg mig om, och där fanns ingen människa, himlens alla fåglar hade flytt. Jag såg mig om, och det bördiga landet var en öken, alla dess städer var ödelagda inför HERRENS ansikte.” ”Ve! Detta är en stor dag, den liknar ingen annan. Det är en tid av nöd för Jakob, men han ska bli räddad ur den” (Jer. 4:23-26; 30:7). FMM 494.1
Den dag då vrede drabbar Guds fiender är befrielsens dag för hans församling. Profeten förklarar: FMM 494.2
”Stärk kraftlösa händer, styrk vacklande knän.
Säg till oroliga hjärtan: ’Var starka, var inte rädda!’
Se, er Gud är här! Han kommer med hämnd,
Med vedergällning från Gud.
Han kommer själv och frälser er.”
”Han ska utplåna döden för evigt. Herren GUD ska torka tårarna från
alla ansikten och ta bort sitt folks vanära från hela jorden, för HERREN
har talat” FMM 494.3
(Jes. 35:3, 4; 25:8).
Profeten ser härlighetens Herre stiga ner från himlen med alla de heliga änglarna för att samla sin trogna församling från jordens länder. När han gör det hör han de väntande gemensamt stämma upp jubelropet: FMM 494.4
”Se, här är vår Gud!
Honom hoppades vi på, att han skulle frälsa oss.
Ja, här är HERREN som vi hoppades på.
Låt oss vara glada och jubla över hans frälsning” FMM 494.5
(Jes. 25:9).