Genom att anpassa sig till världsliga vanor och inflytanden har människor tillåtit sina sinnen att bli så förmörkade och förvirrade, så att de tycks ha förlorat förmågan att skilja mellan ljus och mörker, sanning och villfarelse. De har avlägsnat sig så långt från den rätta vägen att de anser några få så kallade filosofers åsikter vara mer trovärdiga än Bibelns sanningar. Guds Ords ivriga böner och löften, dess hotelser mot olydnad och avgudadyrkan, tycks inte ha kraft att mjuka upp deras hjärtan. En sådan tro som Paulus, Petrus och Johannes levde ut betraktar de som gammalmodig, mystisk och ovärdig moderna tänkares intelligens. FMM 122.1
Från början gav Gud mänskligheten sin lag som ett hjälpmedel att uppnå lycka och evigt liv. Satans enda hopp om att kunna omintetgöra Guds syfte är att leda män och kvinnor till olydnad mot denna lag, och hans ständiga strävan har varit att framställa läran om lagen i en felaktig belysning och att förringa dess betydelse. Hans främsta idé har varit att försöka förändra själva lagen för att leda människor till att överträda dess föreskrifter samtidigt som de gör anspråk på att lyda den. FMM 122.2
En författare har liknat försöket att ändra Guds lag vid det gamla ofoget att vända en vägvisare åt fel håll vid en viktig vägkorsning där två vägar möts. Förvirringen och problemen som detta spratt orsakade var stort. FMM 122.3
Gud satte upp en vägvisare för dem som färdas genom denna värld. Den ena armen på denna vägvisare pekade ut lydnad mot Skaparen som vägen till lycka och liv, medan den andra armen visade på olydnad som stigen till förtvivlan och död. Vägen till lycka var lika klart markerad som vägen till fristaden under den judiska ordningen. Men under en ond tid för vårt släkte vände fienden till allt gott vägvisaren åt motsatt håll, och mängder av människor har tagit miste på vägen. FMM 122.4