Profeten skyndade sig att utföra Guds befallning. När den skyldige regenten mötte Guds stränge budbärare ansikte mot ansikte i vingården, gav han uttryck för sin fruktan med orden: ”Så du har funnit mig, du min fiende?” FMM 141.1
Utan att tveka svarade Herrens budbärare: ”Ja, jag har funnit dig. Eftersom du har sålt dig till att göra det som är ont i HERRENS ögon, ska jag också låta det som är ont drabba dig ... Och av Ahabs hus ska jag utrota alla av mankön.” Ingen barmhärtighet skulle visas. Ahabs hus skulle ut rotas fullständigt ”som jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus och som jag gjorde med Bashas, Ahias sons, hus”, förklarade Herren genom sin tjänare, ”därför att du har väckt min vrede och fått Israel att synda” (1 Kung. 21:20-22). FMM 141.2
Och om Isebel förklarade Herren: ”Hundarna ska äta upp Isebel vid Jisreels murar. Den av Ahabs hus som dör i staden ska hundarna äta upp, och den som dör ute på marken ska himlens fåglar äta upp” (1 Kung. 21:23, 24). FMM 141.3
När kungen hörde detta fruktansvärda budskap ”rev han sönder sina kläder och svepte säcktyg om sig och fastade. Han låg klädd i säcktyg och gick tyst omkring” (1 Kung. 21:27). FMM 141.4
”Då kom HERRENS ord till tishbiten Elia. Han sade: ’Har du sett, hur Ahab ödmjukar sig inför mig? Därför att han ödmjukar sig inför mig, ska jag inte låta olyckan komma i hans tid. Först i hans sons tid ska jag låta olyckan drabba hans hus’ ” (1 Kung. 21:29). FMM 141.5