Glädje i Herren

Guds barn ska visa världen vem Jesus är. Det är deras kall. De ska visa hans godhet och barmhärtighet. Jesus visade oss hurdan vår himmelske far är. Han visade oss Guds sanna karaktär. Vi ska visa världen vem Jesus är. Män¬niskorna vet inte om att Jesus älskar dem med ömhet och medkänsla. “Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen,” säger Jesus. Joh 17:18. “Jag i dem och du i mig . . . Då skall världen förstå att du har sänt mig.” Joh 17:23. Aposteln Paulus skriver till dem som vill följa Jesus: “Ni är mitt brev . . . känt och läst av alla människor.” 2 Kor 3:2. Jesus sänder brev till världen. Varje Guds barn är ett sådant brev. Om du vill följa Jesus sänder han dig som ett brev till familjen, till byn, till gatan där du bor. Jesus som bor i dig vill tala med dem som inte känner honom. Han vill nå deras hjärtan. De läser kanske inte Bibeln. De hör inte rösten som talar till dem från dess sidor. De ser inte hans kärlek i det som han har skapat. Men om du uppriktigt representerar Jesus kan du kanske leda dem till att förstå något av hans godhet. De kan vinnas för Jesus så att de kan älska och tjäna honom.VK 162.1

De kristna ska ge Guds budskap till andra. De ska vara ljusbärare på vägen till himlen. De ska stråla av ljuset som kommer från himlen. De ska leva så att andra får en riktig uppfattning om vem Jesus är. Då kommer de att förstå hur han tjänade människorna.VK 163.1

Om vi verkligen representerar Jesus kommer vi att visa att det är underbart att få arbeta för honom. Kristna som vältrar sig i sorger och bekymmer och bara klagar visar inte andra hurdan Gud är. De visar inte hur det är att vara kristen. Deras medmänniskor får intryck av att Gud inte tycker om att hans barn är glada och lyckliga. Och den bilden av vår far i himlen är inte sann.VK 163.2

Satan jublar när han kan få Guds barn att tvivla och bli nedstämda. Han är förtjust när vi inte litar på Gud. Han gläder sig när vi tvivlar på att Gud vill rädda oss och på att han har kraft att göra det. Han vill gärna att vi ska tro att de planer som Gud har lagt är till skada för oss. Han vill få oss att tro att Gud inte har någon medkänsla. Han målar upp en felaktig bild av Gud och vill fylla vår fantasi med den. Alltför ofta låter vi tankarna stanna vid Satans falska bild i stället för att tänka på sanningen om vår himmelske far. Vi ärar inte Gud när vi misstror honom och klagar. Satan försöker hela tiden göra vårt andliga liv tråkigt. Han vill att det ska verka svårt och besvärligt. När den kristne genom sin otro visar ett sådant kristenliv står han på Satans sida. Han ger sitt stöd åt en falsk bild av Gud.VK 164.1

Många grubblar över sina misstag. De tänker på hur de har gjort fel och misslyckats. De går och bär på sorger och besvikelser. En kvinna som skrev till mig när jag var i Europa kände det så. Denna kristna syster var mycket olycklig. Hon bad mig om lite uppmuntran. Natten efter det att jag läst hennes brev fick jag en dröm. Jag drömde att jag gick omkring i en trädgård. En som verkade vara trädgårdens ägare visade mig runt. Jag plockade blommor och njöt av deras doft. Kvinnan som skrivit brevet gick ett stycke ifrån mig.VK 164.2

Hon gick inte på stigen utan bland törnen och tistlar. Hon var inte på gott humör. “Titta där!” Hon pekade på ett par fula törnbuskar som stod i vägen för henne. “Så tråkigt att törnen ska få lov att förstöra den här vackra trädgården”, klagade hon. Då sa vår vägvisare: “Låt törnbuskarna vara. Du river dig på dem. Plocka rosor i stället. Ta liljor och nejlikor.” Finns det inga ljuspunkter i din tillvaro? Minns du inga förtätade ögonblick då ditt hjärta klappade av glädje? Du kände dig påverkad av Guds ande och längtade efter att svara. Finns det inga lyckliga sidor i berättelsen om ditt liv som du lägger märke till när du söker bland dina erfarenheter? Är inte Guds löften som blommorna vid stigen i trädgården? Blir du inte glad för dem? Låt dem få fylla dig med sin skönhet och doft.VK 165.1

Det är inte klokt av dig att samla på allt otrevligt du råkat ut för — alla orättvisor och besvikelser. Det är inte klokt att bara tala om tråkiga erfarenheter och klaga. Då överväldigas man av det svåra och blir modlös. En modlös människa blir fylld av mörker. Hon låter inte Guds ljus lysa in i sitt inre. Hon glömmer lätt Gud och hans kärlek. Hennes skugga faller också på de andra. De påverkas av hennes nedstämdhet.VK 166.1

Tacka Gud för de ljusa bilder som han har gett oss. Vi ska samla på löftena om hans kärlek. Vi ska ha dem i vårt minne och tänka på dem hela tiden. Då får vi välsignelse. När vi gör det kan vi se hur Guds son lämnar sin fars tron. Han klär sin gudomlighet i mänskliga kläder. Han tar på sig vår natur så att han ska kunna rädda oss från Satans makt. Vi ser hur han segrar för vår skull. Han öppnar himlen för människan. Han visar oss rummet där Gud har sin tron. Där uppenbaras hans härlighet.VK 166.2

Människan föll i synd. Nu lyfts hon ur syndens avgrund. Hon får förbindelse med den evige Guden. När hon har bestått sitt prov får hon den vita dräkten. Det är bara tron på Jesus som kan hjälpa henne genom det provet. Hon blir klädd i Jesus rättfärdighets kläder. Hon blir upplyft till honom på tronen. Det är bilder som Gud vill att vi ska betrakta. Han vill att de ska fylla våra tankar.VK 166.3

När vi tvivlar på Guds kärlek och inte litar på hans löften ger vi andra en felaktig bild av Gud. Vi gör Guds ande bedrövad. Hur skulle en mor känna det om hennes barn hela tiden klagade på henne som om hon inte ville dem väl. Hela sitt liv har hon ansträngt sig för att hjälpa och trösta dem. Skulle det inte krossa hennes hjärta om de tvivlade på hennes kärlek? Vilken förälder skulle inte bli ledsen över att bli behandlad så? Hur tror du att vår far i himlen känner det när vi inte litar på hans kärlek? Vad tänker han om oss, han som gav sin enfödde son för att vi skulle leva? Aposteln Paulus skrev: “Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom?” Rom 8:32.VK 167.1

Ändå tänker många så här fastän de inte säger det: “Herren menar det inte. Detta är inget för mig. Han kanske älskar andra, men inte mig.”VK 168.1

Att tänka så är till skada för dig. Varje ord av tvivel som du uttalar inbjuder Satan att fresta dig. Det stärker din benägenhet att tvivla och Guds änglar lämnar dig i sorg. När Satan frestar dig ska du inte andas ett ord av tvivel. Du ska inte vara i mörkret. Om du väljer att öppna dörren för hans förslag kommer ditt sinne att fyllas av misstro. Då ställer du upproriska frågor. Om du ger luft åt dina känslor slår varje tvivel som du uttalar tillbaka på dig själv. När du sätter ord på dina tvivel sår du frön som spirar och bär frukt i andras liv. Det är inte så lätt att ta sina ord tillbaka. Det är kanske omöjligt att hindra deras inflytande. Du kanske själv blir fri från Satans snara och kommer tillbaka till Gud. Den tid då du blev ansatt av svåra frestelser ligger bakom dig men det finns andra som minns vad du har sagt. Andra som vacklade på grund av din otro slutar kanske inte att tvivla. Därför är det så viktigt att vi bara talar om det som ger andligt liv och andlig styrka.VK 168.2

Änglarna lyssnar för att höra vad vi berättar för andra om Jesus. Låt därför dina samtal handla om din mästare i himlen. Han lever för att be för dig. Han ber inför vår far i himlen. När du trycker en väns hand ska du tacka Gud. Lov och tack finns i ditt hjärta. Din lovprisning kommer då att leda hans tankar till Jesus.VK 169.1

Alla människor får prövningar ibland. Det finns sorger som är svåra att komma över. Det finns frestelser som ansätter dem hårt. Berätta inte om dina problem för andra, för människor som liksom du har sina gränser. Nej, gå till Gud med allt i bön. Gör det till en regel att aldrig säga något som vittnar om tvivel och modlöshet. Du kan låta ljuset lysa för andra genom att alltid vara hoppfull. Du kan styrka dem med ord av hopp och helig glädje.VK 169.2

Många kämpar med frestelser och pressas hårt. De håller på att duka under i striden mot det egna jaget och ondskans makter. Gör dem inte missmodiga i den hårda kampen. Uppmuntra dem i stället. Säg någonting som inger hopp och livsmod så att de orkar fortsätta på livets väg. När du gör det strålar ljuset från Jesus fram ur dig. “Ingen av oss lever för sin egen skull.” Rom 14:7. Vi kan påverka människor så att de får nya krafter. Vi vet kanske inte om det själva. Vi kan också ha ett dåligt inflytande. Då gör vi andra missmodiga och de kan drivas bort från Jesus och hans budskap.VK 169.3

Den bild som många har av Jesus är så full av fel. Man tror inte att han omgavs av värme och solsken. Man tror att han var sträng och hård och aldrig glad. När Jesus målas med så dystra färger kommer det tyvärr att färga av sig. Människors andliga erfarenheter blir också mörka och dystra.VK 170.1

Man hör ofta talas om att Jesus grät och aldrig att han log. Det är sant att vår frälsare var en smärtornas man. Han kände sorgen för han öppnade sitt hjärta för hela mänsklighetens lidande. Han levde inte för sig själv. Men han blev inte krossad av de bekymmer som han bar för andras skull. Fastän smärtan kastade sin skugga över honom kunde man inte se det för han såg aldrig plågad eller ledsen ut. I Jesus ansikte fanns alltid frid och inre lugn. Från hans inre strömmade det liv och vart han än gick förde han frid och vila med sig. Glädje och lycka följde honom.VK 170.2

Vår frälsare var ivrigt intresserad av det han gjorde. Hans allvar var djupt men han var inte dyster eller sur. De som följer honom har viktiga mål i livet. De känner sitt personliga ansvar starkt. De ger inte utrymme åt lättsinne och skojar inte med uppsluppna skämt eller råa vitsar. Jesus tro ger dem frid som en flod. Den släcker inte glädjens ljus. Den hindrar inte munterheten. Den gör inte soliga ansikten mulna. Jesus kom som en tjänare. Han kom inte hit för att andra skulle betjäna honom. När hans kärlek råder i våra hjärtan blir vi också villiga att tjäna andra.VK 171.1

Om vi hela tiden tänker på att andra har varit ovänliga och orättvisa mot oss, kommer det att bli omöjligt för oss att hålla av dem. Då kan vi inte älska dem så som Jesus älskade oss. Men om vi tänker på hans underbara kärlek till oss och hans medkänsla kommer hans kärlek att flöda från oss till andra. Vi bör visa kärlek mot de människor vi möter. Vi bör känna res- pekt för dem. De har sina fel och brister som vi inte kan undgå att lägga märke till. Trots det bör vi visa aktning för dem. Vi bör öva oss i att vara ödmjuka och inte ha för höga tankar om oss själva. Vi bör se på andras fel med öm medkänsla. Då vidgas våra hjärtan. Det trångsynta och själviska försvinner och vi blir godhjärtade och givmilda.VK 171.2

David skrev i en av psalmerna: “Förtrösta på Herren och gör det goda, så får du bo i ditt land och leva trygg.” Ps 37:3. “Förtrösta på Herren.” Varje dag har sina problem och bekymmer. Det är så lätt för oss att tala om det som är svårt och besvärligt när vi träffas. Vi tar på oss onödiga bekymmer. Vi ger efter för rädsla. Vi talar så mycket om det vi är oroliga för, att man inte skulle tro att vi hade en frälsare som brydde sig om oss. Han har medkänsla. Han är villig att höra våra böner. Han hjälper oss just när vi behöver det. En del människor är alltid oroliga och har onödiga bekymmer. Varje dag omges de av tecken på Guds kärlek. Varje dag kan de vara glada och njuta av de välsignelser som han har förberett. Men de är upptagna av sina be- kymmer. De är så oroliga för framtiden att de inte lever i nuet och tar vara på välsignelserna. Någon liten svårighet som de kanske faktiskt har gör dem blinda. De ser inte vad de har att vara tacksamma för. De bör gå till Gud med sina problem. Han är den ende som kan hjälpa. I stället låter de svårigheterna skilja dem från Gud för att de går och grämer sig och inte får någon ro.VK 172.1

Är det rätt av oss att ha en sådan otro? Varför är vi inte tacksamma? Varför har vi ingen tillit? Jesus är vår vän. Hela himlen är intresserad av att vi ska ha det bra. Vi bör inte låta vardagslivets bekymmer plåga oss. Trassligheter ska inte få ge oss mörka tankar. Då kommer vi alltid ha något att förarga oss över. Om vi ger efter för ängslan och oro blir vi bara trötta. Vi får ingen hjälp att klara av det som är svårt.VK 173.1

Du kan råka ut för ekonomiska bekymmer. Det du har satt igång ser inte ut att lyckas. Du kanske hotas av förlust. Bli inte modfälld. Låt Gud ta hand om dina bekymmer. Var hela tiden lugn och glad. Be Gud om vishet att sköta dina affärer. Tänk igenom allt så noga att du inte förlorar pengar eller råkar illa ut. Gör allt du kan för att få goda resultat. Jesus har lovat att hjälpa dig men du måste också anstränga dig. Lita på Jesus och gör ditt bästa. Då kan du godta resultatet och vara nöjd.VK 173.2

Det är inte Guds vilja att hans barn ska tyngas av bekymmer. Men han bedrar oss inte. Han säger inte till oss: “Var inte rädd. Du kommer inte att råka ut för något farligt.” Han vet att vi möter svårigheter och faror. Han talar klarspråk. I vår värld finns det synd och ondska. Han har inte tänkt ta ut sitt folk ur världen men han visar dem vart de kan gå när de är i nöd. De kan fly till Gud. Hos honom kan de alltid få hjälp. De kan lita på honom. Jesus ber för sina lärjungar: “Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda.” Joh 17:15. Han säger: ” I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.” Joh 16:33.VK 174.1

Jesus undervisade sina lärjungar. I sin bergspredikan gav han dem viktiga lärdomar om tron på Gud. Det är nödvändigt att lita på Gud. Det bör uppmuntra Guds barn i alla tider. Till oss kommer det med tröst och goda råd. Jesus pekade på fåglarna. Deras drillar är en lovsång där de flyger i det blå. De har inga bekymmer för “de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador”. Matt 6:26. Vår far i himlen ger dem ändå det som de behöver. Frälsaren frågar: “Är inte ni värda mycket mer än de?” Gud ger både människor och djur vad de behöver. Han öppnar sin hand och ger alla skapade varelser mat. Han bryr sig om himlens fåglar. Småfåglarna är inte för små för honom. Men han låter inte maten falla i näbben på dem. Han ordnar det så att de kan få tag på allt de behöver. De måste själva samla frön som han strött ut. De måste själva bygga sina bon och mata sina ungar. De samlar sin mat och sjunger för deras far i himlen har gett dem föda. “Är inte ni värda mycket mer än de?” Ni har förstånd och ni kan lära känna Gud. Ni kan tillbe honom. Är ni inte värda mer än fåglarna? Skaparen gav oss liv. Han är den som tar vara på oss. Han formade oss så att vi blev lika honom. Vi skapades till hans avbild. Kommer han inte att ge oss det som vi behöver om vi litar på honom?VK 174.2

Jesus sa till lärjungarna: “Se på ängens liljor.” Han visade dem ängens vilda blommor. De står och lyser med sin stilla skönhet. En rikedom i form och färg. Vår far i himlen skapade dem så för att han älskar människorna. Jesus sa: “Se på ängens liljor, hur de växer.” Matt 6:28. De är så vackra att inte ens kung Salomo med sina vackra kläder kan tävla med dem. En modekonstnär kan skapa fantastiska galakläder. Men dessa dyra dräkter kan inte mäta sig i skönhet med ängens vilda blommor. De har en naturlig skönhet. De lyser så vackert. De är Guds skapelse. Jesus säger: “Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga?” Matt 6:30. Gud är konstnär. Han ger utsökta, skiftande färger åt blommorna. De står kanske bara en dag och ändå bryr han sig om dem. Hur mycket mer tar han inte hand om våra behov? Oss har han skapat till sin avbild. Här tillrättavisar Jesus dem som inte tror. Här talar han till dem som bär på oro och bekymmer och tvivlar på Guds godhet.VK 176.1

Herren vill att alla hans söner och döttrar ska vara lyckliga. Han vill att de ska känna frid och vara lyckliga. Han säger: “Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.” Joh 14:27. “Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig.” Joh 15:11.VK 177.1

I den själviska lyckan finns ingen god balans. Den lycka vi finner bortom pliktens stig är nyckfull och den varar inte länge. När lyckan har försvunnit känner vi oss ensamma och ledsna. Men när vi tjänar Gud blir vi glada och nöjda. Den kristne behöver inte gå på otrygga vägar. Han behöver inte gräma sig och vara besviken. Han är inte utlämnad åt tomheten. Om inte det här livet ger oss glada nöjen, kan vi med glädje se fram mot det livet som ska komma.VK 177.2

Men livet här är inte glädjelöst. En kristen känner glädje i gemenskapen med Jesus. Det finns ljus i Herrens kärlek. Där finns alltid tröst för han är hos oss. Varje steg vi tar kan föra oss närmare honom. Djupet i hans kärlek kan öppna sig för oss. Vi närmar oss fridens lyckliga hem. Så låt oss inte kasta bort frimodigheten utan ha en fast förvissning. Låt oss förtrösta mer på Herren än vad vi har gjort. “Ända hit hjälpte oss Herren.” 1 Sam 7:12. Han ska fortsätta att hjälpa oss. Vi ska se på de minnesmär-ken som Gud har rest. Det är de upplevelser vi har av Gud och av hur han har gripit in i våra liv och räddat oss från den som förstör oss. Han har tröstat oss. Vi ska bevara i friskt minne hur barmhärtig Gud har varit mot oss. Alla tårar som han har torkat bort. Alla smärtor som han har lindrat. All rädsla som han har drivit bort. Vi ska tänka på de välsignelser som han har gett oss, på hur han har fyllt alla behov vi haft. När vi gör det blir vi styrkta inför det som ligger framför oss på pilgrimsfärden.VK 177.3

Vi kan inte vänta oss annat i framtiden än nya svårigheter. Striden kommer. Men vi kan se på vad som hänt oss och tänka på vad som ska hända. Då kan vi säga: “Ända hit hjälpte oss Herren.” Du ska få krafter som räcker för behoven under dagen. 5 Mos 33:25. Prövningen blir inte svårare än vad vi har styrka till att gå ige- nom. Vi ska ta itu med det arbete som väntar. Vi ska tro att vad som än kan komma ska vi få kraft som räcker till för varje prövning.VK 178.1

Det dröjer inte länge förrän himlens portar ska slås upp. Guds barn får komma in och härlighetens kung ger dem sin välsignelse. Som underbar musik låter hans ord i deras öron. “Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse.” Matt 25:34.VK 179.1

Jesus gör i ordning ett hem åt de räddade. Han hälsar dem välkomna dit. Där behöver de inte bo tillsammans med onda människor från världen. Där behöver de inte umgås med lögnare och avgudadyrkare. Otroende människor med orena begär finns inte bland dem. De har gemenskap med dem som har besegrat Satan och som genom Guds nåd har format en fullkomlig karaktär. Varje syndig tendens har Jesus blod tagit bort. Varje brist i karaktären som plågat dem här är borta. De får del av Jesus härlighet som långt övergår solen i klarhet. Hans upphöjdhet har blivit deras. Skönheten i Jesus rena väsen lyser genom dem och ljuset från hans fulländade karaktär är mycket mer värt än den yttre glansen. De står framför den stora vita tronen utan fel och brister. De har fått samma förmåner som änglarna och samma höga rang.VK 179.2

Finns det något som kan jämföras med detta härliga arv? “Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?” Matt 16:26. En människa kan vara fattig men om hon har rätt till detta arv är hon rik. Ja, hon äger en inre rikedom och värdighet som världen aldrig kan ge. När människan renats och hennes synd är förlåten är hon oändligt värdefull. Hon tjänar Gud med sina helgade förmågor. Glädjen är stor i himlen över varje människa som Jesus får befria. De heliga änglarna jublar inför Gud. De uttrycker sin glädje i heliga segersånger.VK 180.1