Kapitel 5—Behovet av sann gudsfruktan i våra sabbatsskolor.

Våra sabbatsskolor äro icke, vad Herren önskar att de skulle vara, ty man stöder alltför mycket på den yttre formen och på det mera maskinmässiga, under det att den Guds livgivande kraft till själars frälsning, för vilken Kristus dog, icke uppenbaras. Detta missförhållande måste skaffas bort, ty eljest kunna sabbatsskolorna ej fylla sin uppgift. Vi måste ha gudhängivna lärare, som älska Gud över allting och sin nästa som sig själv. Herren har ordnat det så att lärarna skola kunna tilltaga i duglighet från sabbat till sabbat, så att deras undervisning skall kunna bära någon frukt, i det de arbeta med både tiden och evigheten i sikte. Vi behöva i våra sabbatsskolor unga män och kvinnor, som äga en levande gudsfruktan; icke en värdelös ytlig erfarenhet, utan en djup inre fromhet, som är en följd av att de dagligen gå i Kristi skola, så att de till andra kunna meddela de ting, Kristus lärt dem.VS 28.1

De som nöja sig med att hålla sig till en fastslagen, innehållslös form och alltid vandra i ett enda bestämt spår, skola icke kunna nå målet eller kunna utföra det arbete, som fordras av en lärare i sabbatsskolan; men om de, som deltaga i denna viktiga gren av Guds verk, äro kristna i ordets fulla bemärkelse och i Herrens fruktan utföra sitt av Gud anvisade arbete med kärlek till människorna, som Kristus lidit och dött för, så skola de vara Guds medarbetare. När sabbatsskolans ledare och lärare utan förbehåll lämna sig åt Gud, skola de icke allenast göra beslut, utan de skola även kunna i sitt liv fullfölja sina beslut. Så snart de, som arbeta inom sabbatsskolan eller i det dagliga skolarbetet, sätta till sin kraft så som de böra, med full förståelse av sitt beroende av Gud, skall Kristi nåd skänkas dem såsom en hjälp i deras mänskliga strävanden. Det är av betydelse, att varje enskild arbetare förstår, att en själs överbevisning och omvändelse är en följd av ett samarbete mellan mänskliga ansträngningar och gudomlig kraft. Vidmakthållandet av själens fullständiga överlämnande åt Gud är lika nödvändig för lärarna och ledarna inom sabbatsskolan som för predikanten på talarstolen, ty de äro alla utan skillnad delaktiga i verket att leda själar till Kristus. Såsom Kristus gjorde, skall var och en på sin plats i kärlek verka för de villfarande och obotfärdiga. Detta önskar Kristus se förverkligat i sabbatsskolarbetet.VS 28.2