Tillämpning på Kristi samtida

När Kristus berättade den här liknelsen om den rike mannen och Lasaros, fanns det många bland hans samtida som befann sig i samma ömkliga tillstånd som den rike mannen genom att de använde Guds goda till självförhärligande. De förberedde sig själva för följande ord: “Du är vägd på en våg och befunnen för lätt.” Dan 5:27. Den rike mannen hade det materiellt och andligt välsignat, men vägrade att samarbeta med Gud då det gällde användandet av välsignelserna. Likadant var det med hans samtida. Herren hade satt dem till förvaltare av heliga sanningar. Han hade utnämnt dem till att förvalta hans nåd. Han hade gett dem alla andliga och materiella fördelar, och han kallade dem till att föra välsignelserna vidare. Han hade givit dem särskilda instruktioner om hur de skulle behandla sina bröder som avfallit, främlingen inom deras portar och de fattiga bland dem. Det var inte meningen att de skulle dra fördel av det som de fått för egen vinning utan komma ihåg de behövande och dela med sig till dem. Och Gud lovade att välsigna dem i överensstämmelse med deras kärleksgärningar och hur mycket nåd de visade. Men liksom den rike mannen sträckte de inte ut någon hjälpande hand för att lätta på det materiella och andliga behovet hos den lidande mänskligheten. De var fyllda av stolthet och ansåg sig vara Guds utvalda folk. Ändå tjänade och dyrkade de inte Gud. De förtröstade sig på det faktum att de var Abrahams barn. “Vi härstammar från Abraham,” sade de stolt. Joh 8:33. Men när problemen dök upp visade det sig att de hade skilt sig från Gud och satt sin tillit till Abraham som om denne var Gud.SB 212.3

Kristus längtade efter att få lysa upp sina samtidas förmörkade sinnen. Han sade till dem: “Är ni Abrahams barn, borde ni göra Abrahams gärningar. Men nu vill ni döda mig — den som har sagt er sanningen, som jag har hört av Gud. Så gjorde inte Abraham.” Joh 8:39, 40.SB 213.1

Kristus tillstod inte att han hade något släktskap med dem. Han undervisade om att det andliga ursprunget är viktigare än jordiskt ursprung. Hans samtida påstod sig härstamma från Abraham, men de misslyckades med att utföra Abrahams gär- ningar, vilket bevisade att de inte var hans sanna barn. Det är bara de som står i andlig harmoni med Abraham och följer Guds röst som räknas söm äkta avkomlingar. Trots att tiggaren tillhörde en klass som man menade vara underlägsen, såg Kristus honom som en som Abraham skulle ta emot i en mycket nära vänskap.SB 213.2

Men den rike mannen, som var omgiven av all lyx man kan tänka sig, var så okunnig att han placerade Abraham där Gud skulle vara. Hans situation hade varit en helt annan om han hade uppskattat sina fördelar och tillåtit Guds Ande att forma hans sinne och hjärta. Likadant var det med de människor han representerade. Deras framtid hade varit helt annorlunda om de hade svarat på Guds kallelse, och de skulle ha uppvisat en sann andlig särart. Kristi samtida hade förmågor som Gud skulle ha utvidgat tillräckligt för att välsigna och upplysa hela världen. Men så långt hade de avlägsnat sig från Guds plan att hela deras liv var förvrängt. Som Guds tjänare misslyckades de med att använda sina gåvor i överensstämmelse med sanning och rättfärdighet. De hade inte räknat med evigheten, och deras otrohet ledde till att de förföll.SB 214.1

Kristus visste att de skulle komma ihåg hans varning då Jerusalem förstördes. Och så blev det. När katastrofen drabbade Jerusalem och folket svalt och led på alla sätt, påminde man sig det Kristus sagt och förstod liknelsen. Människorna var själva orsak till sitt lidande genom att inte bry sig om att låta sitt gudagivna ljus skina över världen.SB 214.2